Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juli 1856, sida 2

och enskilta hus plundrade under ropet: ned med rikedomen! —— Fi:ELi es Nyheter, Göteborg. . o— Ibland de ämnen, som varit föremål för de lifsligaste och oftast upprepade klagomål, har varit det fortfarande provisoriska och oordnade tillstånd, hvari rikets elementarläroverk befinna sig. Den i detta afseende genom n. v. rektor Siljeström utarbetade framställning, grundad på en mingd faktiska uppgifter, vittnar på ett i ögonen fallande sätt om denna förbistring. Ätskilligt kunde dock i denna väg mildras, om regeringen, Som kunde representera en enhet inom de många splittrade förhållandena, gjort sig bättre reda för sakerna och företagit sig att följa något visst system. Men allt har i detta fall fått gå på en slump, hvilket särdeles visat sig, då det gällt ordnandet af lärarepersonalen vid de olika läroverken och beStämmande af deras löner. Här hafva på vår ort inträffat några ganska anmärkningsvärda exempel på detta oefterrätteliga förfarande å vederbörandes sida. Vi anföra i så fall blott följande: Duplikanten vid Göteborgs elementar-läroverk, som uppfyller alla en ordin. lärares ålligganden hvad undervisningstiden angår, och i afs. å lärare-skicklighet och nit åtnjuter ett allmänt och högt anseende, har i årlig lön — 300 rdr bko. Redan läroverkets afl. eforus, biskop Bruhn, begärde för denne lärare ett ökadt anslag af 200 rdr bko, och lärer härom hafva egenhändigt till d. v. ecklesiastikministern gjort en särskild framställning, med afseende å den persons, om hvilken här var fråga, utmärkta egenskaper. Anmärkningen I blef icke dess mindre afslagen. Sedermera framställdes af rektors-embetet samma anhållan till Consistorium, men äfven här nytt afslag. Och allt detta oaktadt Göteborgs elementar-läroverk är det rikast donerade i riket, hvilket synes äfven deraf, att kuratelet för Hvitfeltska stipendie-fonden för oförutsedda behof reserverat en fond, som nu lärer vara uppe i 40,000 rdr bko, och hvilken till ingenting användes. Tillika äger det besynnerliga förhållande vid vårt läroverk rum, som ej synes bevisa brist på medel, att det i har en lektor, som sedan flera år åtnjuter tjenstledighet med bibehållande af 3 af lönen, och en annan, hr Thunberg, som är för lifstiden pensionerad såsom sjuk, likaledes med bibehållande af 3 af lönen. Duyplikanten ålter, hvilken ofvan omtalades får nöja sig med 300 rdr bko för 30 å 32 timmars tjenstgöring i veckan, för hvilken tid han, om han gåfve enskilta lektioner, å 1 rdr bko i timman, som här villigt erhålles, skulle uppbära omkring 50 rdr rgs i veckan, d. ä., beräknadt efter 40 veckors läsning, 2000 rdr om året. Huru tror man sig kunna bibehålla skickliga lärare vid ett läroverk, då de så behandlas. Ett annat exempel är thesso likt. I Marstrands skola är den yngste läraren välsignad med en årlig lön af cirka Tvåhundrade (säger 200) rdr bko. — I behjertande af denna löns ringhet, särdeles under nuvarande förhöjda lefnadskostnader, ingick härvarande Consistorium till Ecklesiastik-departementet med begäran om löneförhöjning åt samme lärare. Denna begäran. afslogs, men en gratifikation beviljades af 100 rdr bko. I förmodan, att denna gratifikation skulle blifva årlig, ingick mannen detta år med en ny ansökning, hvilken dock, oaktadt Consistorii ampla förord, afslogs. Läraren, en man af mångåriga studier, får således åtnöja sig med sina 200 rår bko om året! Men om man nu i de nämnda felen kan ursaka sig med, att sakerna äro på detta sätt en gång ordnade och att inga penningar finnas fill löneförhöjningar — ett skäl, som dock torde vara ganska haltlöst — så gäller dock detta icke om följande kasus: Vid ordnandet af läroverkets löner 1849 bestämdes tvenne löner å 1000 rdr banko till de tvenne älste lärarne å skol-linien. Vid rektor Kullbergs afgång blef en af dessa löner ledig, hvilken väl då rimligtvis borde tillhade hans tankar tagit en annan riktning, ty han Stannade plötsligt framför Elise, som tankfull stirrade på den kolnande brasan i kaminen. — Nu kommer turen till dig, sade han uppbragt.