Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juli 1856, sida 2

liberalt system, återvinna mycket af hvad den förlorat; ännu kunna farhågorna förvandlasgtill förhoppningar och misstroendet i förtroende. Men så lång tid torde man ej hafva härför, att det just är skäl, att dröja alltför länge. Svenska folket har vaknat till medvetande deraf, att vi kunna äga en, om icke stor, dock hvad bättre är, lycklig framtid. Nationen kan fortgå till detta mål, framgent såsom hittills, utan att synnerligen understödjas af regeringen. Men här möta äfven faror för denna framtid, på hvilka det just är regeringen, som utöfvar det största inflytande, det är de faror, som ligga i vår ställning till andra makter. Här möter ett fruktansvärdt ansvar inför både samtid och efterverld, ett ansvar, som man förgäfves må tro vi kunna afböja, genom att fordra ofantliga anslag till försvarsväsendet, för att sedermera i afslagen å dessa anslags propositioner finna en anledning att två sina händer. De snart sammanträdande representanterna hafva derföre två stora mål sig föresatta, det ena, att med upplyst, fosterländskt nit befrämja vår inre utveckling, så väl i andligt afseende, till allmän bildning och till väckande af en allmän medborgerlig håg, som i materiellt afseende, till lifvande af de stora industriella krafter landet äger och ordnande af våra ekonomiska författningar och institutioner; det andra, att skarpt och omutligt öfvervaka och granska Regeringens utländska politik. Den instundande riksdagen kan derföre blifva af ganska stor betydelse, äfven med dess orimliga sammansättning, derest de stånd, som närmast och egentligen representera nationen, hafva förstånd och vilja, att rätt och värdigt iakttaga hvad landet af dem i närvarande stund kräfver. När riksdagen nalkas torde det blifva anledning, att mera i detalj genomgå de frågor, som blifva förelagda till dess behandling och afgörande.