Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juni 1856, sida 2

Den ene af advokaterne hade fätt bastonad, en prest stryk af en kapp. Flera augustinermunkar, som voro instämda som vittnen, utsade, att man genom misshandlingar och hotelser velat tvinga dem att vittna emot en af de anklagade, en munk af deras orden. Amerikanska och preussiska gesandterna, sardinska sändebudet och medlemmar af engelska, preussiska och franska beskickningarne bevistade rättegångshandlingarne och följde dem med stor uppmärksamhet, en omständighet, som man redan deraf finner hafva kommit de anklagade till godo, att de yppat de medel man användt emot dem för att tvinga dem till bekännelse, något som de kanske aldrig annars vågat. Fursten af Monaco har samlats till sina fäder. Den gode mannen besökte aldrig sitt furstendöme, utan låg för det mesta i Paris, der han gjort sig känd som en särdeles djerf spelare. Numera torde de förnämsta svårigheterna vara undanröjda för hans furstendömes införlifvande med Sardinien. PREUSSEN. Emellan denna stat och Ryssland har i flera år existerat en den förhatligaste öfverenskommelse, hvilken känd under namnet af hastell-konventionen, bestämmer, att individer, som flykta från det ena landet till det andra, skola utlemnas åt sin öfverhet. Män finner lätt, att fördelen af denna öfverenskommelse varit nästan uteslutande på Rysslands sida, hvars tyranni i Polnn der kommit särdeles väl till pass, ithy att den försvårat flykten för dem, som i den velat söka gin räddning. Denna öfverenskommelse tilländalöper den 1 Augusti, men zaren har under sitt vistande i Berlin velat öfvertala morbror Fritz att t. v. låta den förblifva gällande. Någon direkt förnyelse af densamma har H. preussiska majestät måhända icke vågat sig på. AMERIKA. Från Newyork har man underrättelser af den 11 dennes, hvilka ej innehålla något särdeles märkligt. Stridigheterna med England nämnas knappt. Valen af presidentskapskandidaterna taga interesset nästan uteslutande i auspråk. Något omdöme öfver de olika kandidaternas utsigter kan icke fällas före den 4 Juli, på hvilken dag valmötena sluta med Whiggernas konvent i Louisville. — Inbördeskriget fortfor att rasa i Kansas. Kongressen sysselsatte sig med en mängd olika motioner afseende lugnets återställande i detta territorium. En bland dessa motioner går derpå ut, att den bekante general Scott skulle ditsändas som en slags diktator. — I södra staterna fortfara demonstrationerna till fördel för hr Brooks, denne slafveriets värde försvarare, som hållit på att slå ihjel senatorn Sumner. Den civiliserade verlden har aldrig sett ett slikt spektakel eller en sådan total glömska af all sedlig känsla. En ny insurrektion syntes vara att förvänta i Mexiko. Denna gången skulle det vara general Vidauri. som beredde sig att höja upprorsfanan emot president Commonfort. Vidauri är en gammal motståndare till Santa Anna, emot hvilken han uppreste sig liktidigt med Alvarez. Presterskapet, som med rätta betraktar Commonfort som en af sina farligaste motsåndare, synes hafva sitt finger med i spelet.