Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juni 1856, sida 2

MIC (Yttve1 1611101JC1 ILMGHDKTK TIURBCTIHBCU, ad den handlar på detta vis, ett mål, men hvilket detta mål är har man ännu icke reda på. Under det franska hofvet står på så förtrolig fot med hofven i Wien och Rom, synes en viss köld hafva aflöst den straxt efter fredsslutet emellan Frankrike och Ryssland uppståndna så lifliga och varma vänskapen. Det försäkras i Paris, att grefve Morny icke beger sig på sin beskickning till Ryssland, innan man i Paris bestämdt vet, hvem som der skall repregentera kejsar Alexander. Med anledning af de senaste djerfva röfverierna i Grekland skall franska regeringen vara sinnad att skicka så mycken militär till detta land, att den är i stånd att alldeles utrota stråtröfrarne. — Kung Otto kommer icke till Paris. I motiverna till lagförslaget om ersättning i räntor åt Ludvig Filips döttrar för deras förlorade hemgift, åberopas först och främst den internationella karakteren af de ingångna äktenskapskontrakten och sedan traktaten af den 30 Mars, imnad utan tvifvel att återknyta, ja, skapa vänskapsförbindelser emellan de europeiska hofven. Regeringen har sett sig nödgakad att gifva efter för protektionisternas skrik och i lagförslaget om förbudens försvinnande ur tulltaxan å sådana artiklar, i hvilka franska industrien i synnerhet har att frukta en konkurens, sätta tullen så hög, att den nära nog kommer på ett ut med ett förbud. Detta oaktadt äro icke protektionisterna belåtna, ty de befara, att regeringen, sedan lagen en gång voterats, nödgar dem att med snabba steg avancera på den för folkets sanna intressen så nyttiga frihandelns bana. Här borde regeringen visa sig stark, men till det goda och nyttiga har den nog icke samma kraft som till det onda. Pensioneringslagen, hvilken af lofvärdare motiver äfven stött på stort motstånd i lagstiftande församlingen, har äfvenledes blifvit al regeringen ändrad. Det nya lagutkastet upptager de amendementer, som föreslagits al lagstiftande församlingen; så t. ex. äro noga angifna de summor, som kunna utdelas. I det ursprungliga förslaget var det öfverlemnadt åt regeringens godtycke att bestämma pensionerna. De nyss från Krim hemkomne generalerne Salles och Mac-Mahon hafva utnämnts till senatorer. Från Paris skrifves under den 23 Juni: Den gäsning, som är rådande i vissa orter, isynnerhet de vestra, låter sig icke mera förhemliga. Den har äfven här nyligen haft sin återverkan, som yttrat sig i talrika arresteringar. De arresterade äro för det mesta medlemmar af hemliga sällskaper, i synnerhet Marianne och Militante, hvilka äro ganska verksamma. IIufvudorsaken till missnöjet är det stora eländet, som hemsöker många delar af Frankrike. Dyrheten fortfar ännu, och näringsfliten utvecklar all den verksamhet som vore önsklig. Tillochmed bland arbetarne i de kejserliga tyghusverkstäderna i Brest hafva oroligheter ägt rum, emedan man indragit en dem under den af kriget förorsakade brådskan beviljad förhöjning i dagspenningen. Denna händelse hade dock ej några vidare följder. Regeringen har sitt ögonmärke förnämligast riktadt på liismedelns dyrhet och skall icke sky några uppoffringar för att äfven i år beherrska den. Kassationsrätten har, i anledning af ett mål, der det var fråga om adelstitel, efter en lång debatt fattat det beslutet att, i betraktande af omöjligheten att kontroliera de gamla och nya adelstitlarne, alla dylika titlar hädanefter ej få upptagas i rättegångshandlingar. Från myndigheterna i Algirien har ingått en officiel berättelse om de med framgång verkstälda borrningarne i Sahara-öknen. En artesisk brunn har blifvit borrad, som lemnar 36,000 litres ganska godt vatten i minuten. Detta lyckade experiment kan lända till oberäkneliga resultater och hafva en lokal förvandling af dessa nejder till följd. De senaste underrättelserna från Loiretrakterna låta åter mera lugnande. Man trodde sig ej denna gången hafva att befara några vidare öfversvämningar. Skadan af de timade olyckorna anslås ofantligt olika, dock minst till 300 mill. francs, ITALIEN. Times korrespondent berättar under den 15 Juni vidare om den nyaste politiska processen i Neapel. Förhandlingarne hade då varat i 3:ne dagar. Ursprungligen hade 39 personer arresterats och anklagats för en sammansvärjning till regeringens omstörtande. Af dessa hade dock 28 för total brist på alla bevis måst åter försättas i frihet. Af de återstående 11, som ställts för rätta, äro 2 prester, 2 munkar, 1 nunna och 2 advokater. De bedyra samtligen sin oskuld. Angifvaren är en lumpen polis-spion. VN FE FF EA Foo MT 6 oo