Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 juni 1856, sida 2

i dokumentet, ur hvilket de blifvit lånta. Hvilka voro nu dessa ord och hvilken den mening, som hr Lawrence uttryckte dermed? Härom vänder sig hela striden. Hr Lawrence frågade lord Palmerston, om engelska regeringen ämnade besätta eller kolonisera (intended to occupy or colonize) någon del af Moskito-kusten eller Central-Amerika. Om någon frågar en annan, om han ämnar göra något, så är det klart, att han icke tror, att denne redan gjort det. Man måste derför helt enkelt på grund af åe anförda orden antaga, att hr Lawrence vid denna tid icke var af den mening att England gjort något af det, hvarpå han anspelade, alldenstund han frågade, om den ämnade göra det. Men för att ännu klarare ådagalägga hela värdet af detta uttryck, är det nödvändigt att visa, hvilken bemärkelse hr Lawrence för det första förband med ordet besätta (occupy) och för det andra med ordet Central-Amerika. Men nu är en gång för alla den bemärkelse militärisk, i hvilket ordet besätta brukas, när en nation talar om ett område som ej är dess eget. Så besatte de allierade efter freden 1815 Frankrike. Österrike besatte för ett par år sedan Toskana, och Frankrike håller i detta ögonblick Rom besatt. Det låter sig dessutom bestämdt bevisa, att hr Lawrence brukade ordet besätta i denna militäriska bemärkelse, ty i den skrifvelse, hvari han intygar emottagandet af lord Palmerstons svar, tackar han honom derför, att brittiska regeringen icke ämnar inrätta militärposter på Mosquito-kusten eller i någon del af CentralAmerika. Nu hade vi på denna tid inga militärposter på Mosquito-kusten. Detta förklarar, hvarför hr Lawrence frågar, om vi ämnade hålla sådana derstädes, och regeringen i Förenta Staterna torde derför med full rätt fråga, om vi hålla sådana derstädes. Brittiska regeringen kunde svara, att vi ej hålla några derstädes. Härpå beror verkligen Mosquito-frågan, ty rätten till protektoratet öfver Mosquito-Indianerna hade aldrig upphäfts genom fördraget och förblir orubbad sådan den bestod före fördraget. Men den vigtigaste punkten, som tarfvar en upplysning, är uttrycket Central-Amerika. När hr Lawrence frågade lord Palmerston, om regeringen ämnade besätta eller kolonisera någon del af Central-Amerika, visste han mycket väl, att vi besatt oeh koloniserat Belize. Det kan derför ej hafva varit hans mening att inbegripa Belize under uttrycket Central-Amerika. Den första auktoriteten i denna punkt är dock hr Clayton, som i senaten förklarade, att man lika väl kunde påstå Californien ligga i Central-Amerika, som säga att kolonien Belize befinner sig inom CentralAmerikas gränser. Han påstår, och det med rätta, att uttrycket Central-Amerika af Förenta Staterna alltid förståtts så, att det endast omfattade de 3 centralamerikanska staterna Guatemala, (det spanska) Honduras, San Salvador, Nicaragua och Costa Rica. Ingenting annat än detta hör till Central-Amerika, hvaremot det brittiska Honduras eller kolonien Belize ligger inom Mexikos gränser, och engelska regeringen har verkligen beträffande densamma underhandlat med Mexiko, sedan denna stat skiljdes från moderlandet. Sålunda löses frågan beträffande Belize, för Såvidt fördraget af 1850 kommer i betraktande, såväl genom hr Lawrences ord som genom hr Claytons förklaring öfver dessa ord. Hr Lawrences ord bevisa, att han ej ansåg vår faktiska besittning af Belize komma i betraktande vid hans fråga, om vi ämnade besätta eller kolonisera någon del af Central-Amerika, och hr Claytons ord bevisa, att det derför icke var fallet, emedan Belize icke ligger i Central-Amerika. Den enia återstående fråga hvarom kan tvistas rör öarne i viken. Dessa hade vi före 1850 hvarken militäriskt besatt eller koloniserat. Dock hade brittiska nybyggare, såsom Förenta Staternas regering ganska väl visste, nedsatt sig derstädes redan före 1850. Oom dessa öar verkligen ligga i Central-Amerika, så torde det måhända, eburu vi skulle kunna anföra bevis derpå att de äro de som ligga