Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juni 1856, sida 2

ligt sätt behandlad i en skrift, som utkommit i Paris och har till författare hr Otreschkoff. För närvarande inskränka vi oss att från nämnde författare hemta några uppgifter först i afseende på den nuvarande och för det andra med hänseende till den äldre guldskörden. Hvad det första beträffar, så upplyses genom hr Otreschkofss detaljundersökningar att öfverhufvud numera af ädla metaller upptages ur jordens alla grufvor: 1) I Europa, Ryssland inberäknadt, 26,805 kilogram.) guld, 161,444 kilogr. silfver, tillsammans i värde 125 millioner francs. 2) I Amerika, Californien inberäknadt, 169,834 kil. guld, 755,180 kil. silfver, tillsammans i värde 734 mill. francs. 3) I Asien 2,700 kilogrammer. . 4) I Afrika brytes intet silfver. men väl 4200 kil. guld till ett värde af 13 mill. francs. 5) I Australien brytes intet silfver, men af guld omkring 290,360 kilogrammer, till ett värde af 1 milliard franes; till följe hvaraf den totala guldskörden i alla verldsdelar belöper sig till 518,199 kil. guld och 1,026,624 kil. silfver, hvilka tillsammans uppgå till ett värde af 1,988 millioner franes, och då hela i den sedan äldsta tider producerade metallmängden belöper sig till 15,314,653 kilogramer guld och 244 410,170 kil. silfver, till ett värde af 102,684 millioner franes. så uppgår numera den årliga produktionen i medeltal till nära 2 proc. af denna totalsumma. Tillvexten är oerhörd, då vi alltså på en femtio år, (förutsatt att guldskörden fortfarande blefve lika gifvande) skulle kunna producera lika mycket ädla metaler, som våra förfäder på fem hundrade. Det fak tiska af det ringa inflytande, som denna starka tillvext utöfvat, på våra penningeförhållanden, förefaller derföre så mycket besynnerligare och låter knappt på ett tillfredsställande sätt förklara sig genom de betydliga metallförsändningarne till China och Indien. Sasom redan sagdt är, uppskattar föriattaren den hittills vunna totala produkten till 102,684 millioner francs. Ilärutaf voro ända till Christi födelse frambragte 2,245,265 kil. guld och 63,630,123 kil. silfver, för tillsammans ett värde af 21.640 millioner sranes och under den derpå följande tiderymden: Guld Silfver 0 kilogr. kilogr. francs från Chr. föd. till 1492 6,123,711. 13,662,107. 23,459. 1492 1810 3,856,487. 137,096,830. 40,523. 1810 1825 270,190. 6,2317.414. 2.288. 1825 1848 863.514. 16,715,923. 6,598. 1848 1851 339,.535. 3,013,411. 1,803. 1851 1855 1,615,654. 4.054,362. 6,375. Guldskörden har alltså fortiarande tilltagit och i en städse stigande progression. Arliga skörden, öfverhufvud taget, steg nemligen från den första (I— 1492) till den anära perioden (1492 —1810) från 4,106 till 12,177 kilogr. i den nästföljande eller tredje och blott femtonårige perioden (1810—1825) hade den stigit med ännu 50 proc. d. v. s. till 18.012 kilogr., i den sjerde till 37,544, i den femte till 113,178, för att fyra år sednare uppsvinga sig till ett belopp af 403,912 kilogr. Silfverskörden deremot bar från den första till den andra perioden upparbetat sig från 8,900 till 439,364 kilogr. öfverhufvud taget för året, i den tredje perioden nedgått till 415, 827 kilogr., men i den fierde uppgått till 726,779 kilogr. och i den femte till 1,004,470 kilogr., samt derifrån i den sjette perioden ökats med 9,120 kilogr. Hela skördens ungefärliga värde, som i den första perioden knappt utgjorde 16 mill. franes, uppgår under den andra till 130; millioner francs, derifrån under den tredje blott till 1523 millioner, under det att detsamma från 1825—48 belöper sig till nästan dubbelt eller 287 millioner, för att under den derpå i följande fyraåriga perioden mer än fördubblas och uppgå till 601 millioner, hvarefter det under de fyra sista åren ökat sig med nära 159 proc. och uppgår till 1,592,631,651 franes. Men så betydligt detta medelvärde under åren 1851-55 äfven är, så står det dock mer än 400 millioner francs efter de sitfror, hvilka författaren ofvan angifvit såsom det nuvarande medelvärdet för den ärliga skörden, så att under det sednast förflutna året metallvinsten ingalunda aftagit utan snarare allt fortfarande tilltager. Man behöfver knappt anmärka, att hufvudorsaken till denna metallvinstens fabelaktiga uppsvingande bör tillskrifvas de kaliforniska och australiska grufvorna. Hr Otreschkoff upplyser dock att äfven de curopeiska grufvorna bidragit dertill. genom att de, trots den ansenliga konkurrensen från de transoceaniska bergverken vetat att i hög grad uppdrifva sin produktion. I det stora hela faller utaf de anförda totalsummorna af metallproduktionen alltifrån äldsta tider till sultet af år 1855 på Guld Siltver Totalvärde kilogr. kilogr. mill. franes. IUuroa ... 929.,414. 23,896.106. S,414. Asien . . ... 1.958.938. 12.366.362. 12.708. Afrika. . . 2.101.694. 1.259,229. 7.292. Amerika ... 3.559.295. 146.591,173. 11.6416. Australien .. 762, 282. ——— 2.,625. så att Amerika blott på hundrade millioner när stär efter Asien, men deremot med en vida mer än dubpel summa öfverskjuter den sammantagna skörden från alla de trenne andra verldsdelarne. (Posttidningen ) — altmaste Me Öresundspostens se — — — 2 se