Amvaur Styckegod?. Michael Cervantes har på sin tid genom ett qvitto erkännt, att han såsom hemgift med sin fru Catharina Salazorny Palacios emottagit: en liten jernugn, tre stekspett, en skåfvel, ett rifjern, en borste, sex skäppor mjöl, ett bord med fyra fötter, en madrass, en ljusstake af koppar, två sängtäcken, två Jesus-barn med sina små kjolar och skjortor, 44 höns och kycklingar med en tupp. Romantisk kärlek. Å sebe-krifvaren Mariner berättar följande händelse, som tilldragit sig under hans vistande på en at vän-kapsöarne. I en bergsklippa-på ön Gunga befinner sig en rymlig med droppsten prydd håla, hvars ingang ligger under vattnet. Denna håla blef tillfälligtvis upptäckt af en ung man, då han dykade ned i vattnet, för att förfölja en skö dpadda. Denna upptäckt höll han hemlig och fick snart tillfälle att draga nytta deraf. Redan länge hade han i tysthet älskat en höfdings dotter, men likväl sökt bekämpa denna passion, emedan hans stånd och förmögenhet icke tilläto honom att närma sig sin älskarinna. Då inträffade att hennes fader anstiftade en sammansvärjning mot konungen öfver öarne, med hvilkens grymma regering folket var mycket missnöjdt. Sammansvärjningen plef dock upptäckt och samtlige doltagarne jemte alla medlemmar af deras familjer dömde till döden. Midt under utförandet af denna grymma dom lyck des det upptäckaren af bergshälan, att rädda sin älven till döden invigda älskarinna. Han förde henne på en liten båt, styrde rakt mot klippan, underrä tade henne om det gömställe, som han bestämt för henne, och flickan, som Simmade lika väl som han, neddykade med honom, följde honom under vattnet och uppkom med honom i bergsgrottan. Här leide hon nigon tid alldeles undangömd och blef af sin älskare, som besökte henne, obemärkt försedd med det för lirvets uppehälle nödvändiga. Sedan han genom dessa bevis på sin kärlek slutligen vunnit en vältörijent genkärlek. fattade han det beslut, att sjelt ställa sig i spetsen för de mis nöjde på ön, och att med dem utvandra till Fidschi-öarne. Han utförde denna plan med sådan klokhet, att kolonien snart lyckligen inskeppade sig. Under vägen frågade honom hans kamrater, hvilka medförde sina hustru hvarföre han icke äfven medtagit en hustru från hemlandet. Han svarade att han beslutit hemta sin hustru ur hafvets djup. Nu styrde han rakt emot klippan, störtade sig i vattnet, och då hans kamrater började blifva ängsliga öfver hans länga uteblifvande, steg han med sin unga brud upp ur hafvet. (J. f. D.)