Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 juni 1856, sida 2

skall värna deras frihet och sjelfständighet, ett sinne öppet för allt skönt, allt ädelt; och i Sin nåd skall Gud vä siqna deras trogna oupplösliga fostbrödralag. Med detta glada hopp föreslår Jag en skål för den Skandinaviska Ungdomens vålhåny.d Härefter begaf II. M:t Sig till rikssalen, der största antalet af den studerande ungdomen befann sig, samt emottogs med sång och lifliga hurrarop; och täcktes H. M:t derstädes förnya skålarne, den första i följande ordalag: va kommer till Eder att förnya de skålar Jag nyss föreslagit. Deras föremål äro mig så kära, att Jag med nöje d inken dem för andra gången. Jag uppmanar alla härvarande Svenskar och Norrmän att med Mig tömma en skål för Danmarks Konung och för Danska folket. Konung Fredrik är icke blott den förste, utan äfven den bäste Dansken i sitt rike. Ingen kan bättre känna hans kirlek för sitt folk än Jag, hans Vän och trogne bundsfö vandt. Danska folket der vår odelade aktning. Man trodde att en långvarig freds välgerningar, en mångårig, luyn och ostörd ställning hade insöft dess anda och att dess krafter domnal. Kom så stormen från söder och Dansken stod upp, sina frejdade minnen värdig, den hotande tiden vuxen. De stora uppoffringar fosterlandet kräfde har han med ädel beredvillighet, krigets mödor uthädade han med tålamod; stridens faror trottsade han med hjeltemod. Seges, ära och samtidens beundran äro hans vä förtjenta be öning. Vi förena oss saledes att dricka en skål för Danmarks Konung och för Vanmarks Folk! Vid den andra behagade H. M:t yttra: vIlparje sann fosterlandsvän skådar med glädje den Skandinaviska ungdomen här fö samlad i br oderlih. förering. Uajdom, framtid sammanblanda sig så o fa i vår tanka, ty de höra hvarandra till. Begge omstrålas i dag af broderli hetens uppgående sol. Ven upplyser Skandinaviens urgamla sjell, dess mörka skogar, dess klara sjöar, dess leende blomsterfält. Tvedrägten her Jytt, hatet har försvunnit. Våra skaider sjunga gemensamma lofsång er, våra svärd stå redo till gemensamt försvar. Skandinaviens andeliga skatter strö sitt guid fr yemensam ujplysniny och föräding. Hädanester är krig Skandinaviska bröder emellan omöjärt ), Votta orycglica bes ut står med oaplelliha drag inristadt i de tenne No dis da Kununsvarnes hjertan, i de trenne Skandinariska fobkkens bröst ). Måtte den Skandinaviska ungdomen allrarligt uppfatta No dens stora bet delse, alltid vara få dig att ofra lif ooh blod för Nordens ära, och då skola alltmer förverkägas våra skönaste förhoppningar om Nordens framtid. En skål för den Skwndinaviska ungdomen! På den första skålen svarade Danske ministern grefve Plessen, och professorn Anders Retzius föreslog H. M. Konungens skål. Verger ifrån Christiania och Lund blefvo utdelade. Etter den vackra sången: Ur svenska hjertans djup, beledsagad af lifliga lefverop, begåfvo sig gästerne ut i parken, anförde af H. K. H. Hertigen af Dalarne, samlade sig vid China och helsade H. M. Konungen der med folksången och förnyade hurrarop, i hvlka den talrikt församlade folkmängden instämde. Klockan 9 afgingo studenterna, på samma ångfartyg hvarmed de ankommit, sedan de vid slottet med sång och lifliga glädjeoch tacksamhetsyttringar tagit afsked af H. M. Konungen, som, åtföljd af DD. MM. Drottningen och Enkedrottningen samt DD. KK. HIII., utgick till dem och yttrade några varma och välvilliga afskedsord. — Först efter kl. 11 afgingo de sista ångfartyg och oquipager från stället. Samtelige gästerna embarkerade från Drottningholm kl. 9 på aftonen. öfverallt å landtställena vid Mälarens stränder såg man stora sallskaper, som aaluterade, viftade och hurrade. Måndagsförmiddagen användes af de resande till beseende af hufvudstaden, dess vetenskapliga och konstsamlingar, samt till utflygter i stadens vackra omgifningar. På e. m. följde den stora festen å Hasselbacken på Djurgården. Vädret var herrligt och en ofantlig menniskomassa hade utströmmat till Djurgården. Rörande denna fest bringar Snällposten åtskilliga detaljer, af hvilka vi blott hinna meddela följande: i Anordningarne med tält och dekorationer voro lysande. Välkomsthelsningen utbragtes af borgmästaren Hom. I öfrigt föreslogos skålar: för konungen af Danmark af öfverste Hazelius, för konungen i Sverge och Norge af etatsrådet IIauch, för vicekonungen i Norge af kand. Krogh, för Nordens enighet af prof. Welhaven, för Köpenhamns Universitet af mag. Sohlman, hvilken skål besvarades af prof. IIammerick; för Kristiania Universitet af prof. Retzius, för Lunds Universitet af mag. Staaff, för Upsala Universitet af rektor Siljeström, för IIelsingforss Universitet af postsekr. Ameen, för Vetenskapernas framsteg och framgång i Norden af prof. Malmsten, för Qvinnan i Norden af hr A. Blanche, samt för gästernas hemfärd af handlanden Brinck. Alla dessa skålar åtföljdes af sånger, de slesta med verser för tillfället författade. Afresan skedde på Tisdagsmiddagen från Skeppsbron, i närvaro af en oräknelig menj niskomassa. Flera ångbåtar åtföljde de re