Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 maj 1856, sida 1

En undersökning blef inledd, men under tiden reste Alexander till kongressen i Verona. Iläraf befagnade sig statsrådet för att ötverlemna undersök ningarne åt Pestel sjelf, enär ju saken rörde Siberien och genceralguvernören just för tillfället befann sig i Petersburg; men Miloradowitsch Maordwinovwoch nägra andra protesterade på det begtämdaste deremot, och saken blef åter öfverlemnad åt senaten. Men senaten höll Pestel ryggen fri med den upprörande orättvisa, htarmed det så ofta dömes i Ryssland, när saken rör högre embetsmän. Postal blef endast afsatt, medan hans underor nade, civilguvernören i Tobolsk, Treskin, bict dömd förlustig sitt adelsdiplom och sin rang samt isad på lifstiden Sex är derefter blef Pestels son, den namnkunnige frihetsmartyren, dömd till döden. Då den fordne satrapen, som sålunda drabbades af ett hämnande dde, kom för att taga det sista farväl af sin olycklige son, I de han, för att ådagalägga sin obegränsade underdanighet, att i gendarmernas och splonernas närvaro öfverösa sonen med ovett och förebråviser. Den gamle syndaren slutade detia egnå slags faderliga välsignelse med följande fråga: — Nå, hvad ville du egentligen med detder upprorsförsöket? Dei vore för långt att förklara det nu, min far, svarade sonen, — men om vi hade lyckats, skulle — IIvar är det för ett svart föremål, som synes der på korset öfver kyrkan? — Jag ser icke riktigt bra, svarade Rostoptschin, — men Ers Majestät torde fråga Pestels han har skarpa ögon, ty han ser härifrån hvad som föregår i Siberien