Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 maj 1856, sida 1

vänner till middag. Sedan måltiden expedierats., var den gamle Polacken vid serdeles godt lynne. Han gick fram till mig med glaset i hand, omfamnade mig och sopade: men hvarför är ni då Ryss iå Jag svarade ej, men dessa ord gjorde på mig djupt intryck. Jag insåg, att det ej var denna gencration, af hvilken Polen hade att vänta sin frihet. Sedan denna tid hafva Polackarne lärt att betrakta Ryssarne med helt andra ögon. De förviste Polackarne blifva i allmänhet icke illa behandlade, men de obemedlades ställning är förfärlig. Af regeringen erhålla de 14 rubel siltver i månaden, hvilka skola räcka till boning, ved, föda och kläder. I större städer såsom Kasan och Tobolsk kunna de bereda sig ext jenster genom privat undervisning, koncerter, exequerande af dansmusik på baler o. s. v., men i Perm och Wiatka äro äfven dessa sparsamma inkomstkällor tillstoppade. Och likväl hör man aldrig, att Polackarne taga den ryska välgörenheten i anspråk.