Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 maj 1856, sida 1

mäste höra sårande antydningar af sin omgifning, beslöt han göra slut på skandalen, hotade att klaga i Petersburg och gjorde med ett ord så mycket väsen, att polisen en vacker dag infann sig och släpade honom inför kretsrätten. Tyfajeffs afsigt var, att denna skulle förklara honom vansinnig. Alla rättens medlemmar, presidenten i medicinalrådet inberäknad, voro ense om, att Petrowsky var vansinnig. Vår doktor kände Petrowsky, hade förut haft honom under sin behandling och blef fördenskull pro forma tillfrågad. Men han förklarade, att Petrowsky alldeles icke var rubbad till sina sinnen, och föreslog derför att upptaga saken till ny behandling, emedan han i motsatt fall måste rapportera saken till högre ort. Rätten hade ingenting emot en ny undersökning . . . men olyckligtvis dog Petrowsky plötsligt i dårhuset, ehuru han var en ung kraftig man. Saken kom till Petersburg. Petrowskys syster blef arresterad och en hemlig undersökning börjad. Svaren dikterades af Tyfajeff, som vid detta tillfälle öfverträffade sig sjelf. För att med ett enda slag få slut på historien och betrygga sig mot utsigten att för andra gången göra en ofrivillig resa till Siberien, lät Tyfajeff öfvertala qvinspersonen till den förklaring, att hon lefvat oense med sin bror alltsedan kejsar Alexanders besök i Perm, vid hvilket tillfälle ungdom och oerfarenhet hade besegrat hennes dygd, och hon till ersättning fick 5000 rubler utbetalta af kejsarens följeslagare general Solomka. (Forts.)