Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 maj 1856, sida 1

—— — tidens korthets skull icke fullt tillförlitlig anledning till mina bättre förhoppningar om min skolplan, har jag vågat antaga tillfred llande bref och berättelser, som till mig från st tiningsställen redan ingatt, och utur hvilka skrifvelser några utdrag här må i bilagor anföras, dock med anmärkning vid tit. Sohlbergs berättelse, att jag icke vågar antaga hvad deri uppgifves för annat än ett lyckligt undantagsförhållande. Skulle nu framtiden komma att visa både väsendtliga och varaktiga fördelar utaf antagandet af grundsatserna i min skolplan, så måste lankasterskolans gamla former till betydlig del gå under; men dermed förnekas ingalunda den stora tacksamhetsförbindelse, hvari samtiden står till de nitiske och skicklige lankasterlärare, som oaktadt en hinderlig skolform dock med mycken välsignelse gagnat skaror af lärjungar. Förändringen, om den bevisar sig vara en verklig förbättring, skall dock glädja hvarje uppriktig vän af folkbildningen, och icke minst ledamöterna af det sällskap, som af intet annat motiv än det att gagna menskligheten offrat medel, omsorger och tid för folkskolan under den tid, då vexelundervisningen eller lankastermetoden allmänt varit ansedd sisom folkskolans fördelaktigaste form, med afscende å de små tillgångar, hvilka ännu funnos för folkskolan disponibla. Sedermera hafva visserligen dessa tillgångar något förökats, men ännu äro de så små, att tydligt är, det svenska folket ännu ej rätt uppfattat vigten af en allmän, d. å. till at,a folkets barn utsträckt undervisning. Mitt bemödande har emellertid gått ut derpå, att med de redan befintliga tillgångarne åstadkomma möjligaste största frukt, under förhoppning, att på denna väg kunna uppväcka det allmänna intresse, som i sin tur framkallar medel. För örrigt inser och behjertar ingen lifligare än jag, att folkskolan först då kan erhålla sin rätta och fullt utförda organisation, när man till densaama anslår medel, som någorlunda motsvara det höga ändamålet. Till slut får jag hjertligast tacka min motståndare, herr kyrkoherden Otterström, för den varma vänlighet mot mig personligen, som genomgår hela hans bref till mig, men af de personliga loforden kan jag sannerligen icke tillegna mig mer än det för en god vilja och nit för ett högt mål; hvad derutöfver offentligen säges och af allmänheten tros om mig, kan bereda mig stor förödmjukelse när jag kommer på nära håll, och detta till men för framgång i min sak. Göteborg den 26 April 1856. T. RUDENSCHÖLD. De härtill hörande (dock icke i Aftonbladet upptagne) bilagor äro följande: Bil. 1. Utdrag utur ett enskildt bref till mig, dat. den 5 Jan. 1856, från pastor B— uti en socken i Dalarne, som jag på kallelse besökte 1854: — — — Jag kan med tillfredsställelse försäkra, att skolan har gifvit resultater, som öfverstigit all vår förväntan, och väckt allmän belåtenhet. — — Dessutom vinnes en säkerhet i stafning och innanläsning, som är på det högsta tillfredsställande. — — — Jag har öfvervarit examina i bäde X och X, och jag tycker, att deras skolor nu stå i samma förhållande till våra, som Secunda till Qvarta.Bil. 2. Utdrag utur enskildt bref från pastor 8 — i en socken äfven i Dalarne, som besöktes sommaren 1855, dat. d. 12 Febr. 1856: — — — Herr Grefvens nya innanläsningsmetod användes öfverallt i socknens skolor, och enligt min särskilt vunna erfarenhet bibehåller den sin obestridliga öfverlägsenhet framför tabell-läsningen. Bil. 3. Utdrag utur tvenne officiella berättelser från skollärarne uti biskop Genbergs pricbende socknar, föranledda af mitt skolbesök sommaren 1855: — — Metoden för innanläsningen har på anvisade sättet blifvit begagnad, och har jag funnit den särdeles lämplig både för barnen och läraren; för barnen, emedan åe göra hastiga framsteg; och för läraren, emedan han derigenom ser sin möda rikligen belönad. Ljungby i Calmar stift d. 28 Mars 1856. N. A. Kjörling. skollärare. Bil. 4. — — Då jag var hemkommen från Calmar d. 7 Juli sistlidet år, och hade öfvervarit hr Grefvens föreläsning, så började jag genast, dock med pastors tillåtelse, att ordna skolan efter hr Grefvens plan, som lyckades så, att barn, som ej kunde vid skolgångens början mera än a b ce d. efter 4 månaders skolgång läste rent för Pastor i Bibel och Cateches. Hossmo d. 29 Mars 1856.