Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 maj 1856, sida 2

— lifsfrågorna tala eller rösta makten till behag, är i synnerhet vådlig; ty härigenom bortblandas lätteligen rätt och orätt, samt undergräfvas sjelfva de grundvalar, hvaruppå det konstitutionella lifvet hvilar. Det har varit den fria pressens åliggande att redan på förhand gifva en vink om den ställning partierna för närvarande intaga; det åligger densamma äfven att under den kommande riksdagen med uppmärksamhet följa deras strid och att efter förmåga understödja alla de sträfvanden, som göras för att i fäderneslandets högsta angelägenheter åter befästa de moraliska band, hvarförutan Sverges grundlag aldrig kan blifva en sanning. — Den 11 dennes har en högtidlig fest firats i Upsala till Atterboms Minne. Festen var talrikt besökt af så väl till universitetet hörande lärare och studenter, som de personer, hvilka blifvit af studentkorpsens direktion till densamma inbjudne. Solennitetssalen i Carolina Redivia, der festen försiggick, var klädd med svart kläde med guldfransar; dess fond pryddes af nationernas fanor samt lefvande växter, och i midten af densamma syntes en medaljonsbröstbild i gips af skalden, omgifven af en frisk lagerkrans. Före talet, som hölls af xXsthetices docenten mag. Malmström, afsjöngos några strofer af tryckta verser, som kringdelades, och efter detsamma afsjöngs Geyers bekanta sång: Stilla o stilla! Förutnämnda verser meddelas af Upsalatidningarne och äro så vackra att vi ej kunna neka oss nöjet att så fort utrymmet det medgitver återgifva desamma. — Med anledning af Hand. Tidn:ns framställda anmärkning mot Göteborgs Elfstyrelse, yttrar Venersborgs tidning: Denna anmärkning är i högsta måtto befogad, och vi hafva, i anledning af tid efter annan derom försporda klagomål, ämnat fram-hålla denna försumlighet, som synes allt mer och mer öka sig ända till ovisshet huruvida någon bogseringslijelp mera står att finna från det hållet. För nirvarande, och under en fulla fjorton dagars ihållande frisk nordlig vind, har en mängd fartyg samlat sig i eltven, som utan bogse ing icke kunna uppgå längre. Vi känna bestämdt att flere skeppare erhållit ordres från sine rederier att anlita bogseringsfartygen för sin fortkomst, men sådane lära ej ännu, efter en månads öppet vatten, vara att finna, annorstädes än på Lindholmens skeppsvarf. Det ligger således ett stort fel i anordnandet af denna för sjöfarten vigtiga angelägenhet, som på ett eller annat sätt måste afhjelpas, såvida icke allt för stora olägenheter skola uppkomma. Då man besinnar att bogseringen allmännast behöfves vår och höst, är det mer än underligt att bogserings-ångf. Götaelf icke hålles färdigt vid seglationens första början, utan i dess ställe upplägges tå varfvet för att undergå en måhända längvarigare reparation, som dock kunnat göras under vintern. Elfstyrelsen vill måhända förebära att bogseringshjelpen icke så allmänt anlitas att någon synnerlig skada genom ett uppehåll kan uppkomma; men detta är likväl icke händelsen. Om vi undantaga en del skärgårdsbåtar, hvilkas skeppare måhända ser på bogseringskostnaden, så äro vi öfvertygade att största antalet segelfartyg gerna begagna sig af bogsering vid första motvind eller annat hinder för deras framkomst. Det kommer således an på elfstyrelsen att på ett bättre och ändamålsenligare sätt anordna bogseringen, än hvad som hittills varit fallet, för att på samma gång sjelf draga större fördel och bereda det allmänna större gagn. Det är efter vår öfvertygelse, icke det rätta att låta bogseringsfartygen alltid gå och komma på vissa dagar. Man måste dervid rätta sig efter omständigheterne och det tillfälle till bogsering som erbjudes. Så kunna vi till exempel sedan förlidet år andraga en händelse, som tillräckligt visar att bogseringen icke utöfvas såsom sig bör. Vid Ströms kanal hade samlat sig 52 lastade fartyg destinerade till Göteborg. En ihållande motvind hindrade dessa fartyg att gå vidare utan bogseringshjelp. Bogseringsångfartyget kom ock ganska riktigt på sina bestämda dagar, d. v. s. 3 dagar i veckan, och hvarje dag medtogs 4 a 5 fartyg. Vid en sådan händelse hade fartyget ingen bogsering upp för elfven dit god vind blåste, men derföre att farten skulle vara requlier kunde det icke heller draga ned segelfartyg mera än hvarannan dag. IIade nu, då bogsering af de stillaliggande skepparne med all ifver begärdes, fartyget uppkommit hvarje dag, så skulle långt mera dermed kunnat uträttas än hvad som skedde; och vi fråga om icke elfstyrelsen sjelf vunnit derpå. Detta och många dylika exempel äro tillräcklige att framkalla billigt klander emot en styrelse, som icke på det sätt tillhandagår de trafike