Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 maj 1856, sida 2

prosten Doktor Knös 4, Prosten Traneus 3, Dompr. Thomander 2, Kyrkoh. Wensioe 2, Kyrkoh. IIolmqvist 2, Statsrådet Anjou 2, Prosten Wadström 1, Th. Prof. Bring 1, Doktor Wieselgren 1, Rekt. Bruhn 1. Summa 33 röster af 11 röstande. — Rörande resultatet från de öfrige kontrakterne i stiftet ha vi oss ännu endast bekant följande, på e. m. med telegrafen anlände meddelande: Inom Warbergs kontrakt ha Sundberg och Björk erhållit hvardera 11, Knös 5, Broman i Skärkind 4, Skarstedt 4, Bring och Melin hvardera 3, Wadström 2 röster. Inom Wiske och Fjäre kontr.: Björk 41, Broman 7, Sundberg och Wadström hvardera 5 röster. För öfrigt voro rösterna mycket delade inom båda kontrakterna. — Stockholmstidningarne hafva återgifvit följande besynnerliga bref från Sverge till den i Briissel utgifna tidningen le Nord: Det ser ut, som skulle konung Oscars väl kända beundran för det nya franska kejsaredömets lagar och institutioner ytterligare ökats efter marskalk Canroberts utomordentliga beskickning. De politiska inrättningar, som äro rådande i Frankrike, tyckas honom, säger man, vara det sanna mönster, som hvarje folk borde söka uppnå, och man försäkrar till och med, att han skulle anse sig göra sitt land en stor tjenst, om han lyckades förändra dess gamla institutioner och bruk efter det franska rikets statsförfattning. Den svenska monarkiens gamla författning med sina fyra stånd, adeln, preste-, borgareoch bondeSstånden, hvilka representanter rådpläga på särskilda rum under riksdagen och hvilkas samtycke erfordras för att gifva någon svensk lag gällande kraft, hela denna politiska författning står i rak motsats mot de förslag och önskningar, som vår konung anses hysa. Så godt som oöfverstigliga hinder skulle dock möta dessa förslag hos de olika stånden, och synnerligast hos prestestandet och adeln, hvilkas inflytande ständigt utgjort en motvigt mot den kungliga myndigheten och under vissa tidpunkter af vår historia varit så öfvervägande, att det upphöjt eller afsatt konungar. De begge andra stånden, borgareoch bondestånden, skulle gerna se sådana förändringar, genom hvilka de kunde bilda sig till ett slags tredje stånd, som kunde motväga de tvenne stånd, hvilka ständigt tagit försteget framför dem inom den politiska hierarkien. En annan motståndare, och det en minst lika svår att behandla som de förra, vore pressen, som efter den af konung Carl Johan och af vår nuvarande konung besvurna grundlagen åtnjuter ett fullkomligt oberoende, hvaraf den till en hög grad begagnar sig, såsom allom bekant är. Och denna motståndare råkar i den största vrede vid blotta tanken uppå. att man skulle söka inskränka en författning, som tillåter den att hängitva sig åt alla ögonblickets ingifvelser, än stötande i krigstrumpeten, än utvecklande ifrigt demokratiska läror, med ett ord, förtallande i detta slags politiska försämrings-illständ, på hvilket Europa och synnerligast Frankrike gåfvo så underbara prof åren 1848 och 1849. Mig tyckes det derföre, som skulle en statskupp efter mönstret af den 2 December vara för tidig och farlig för sina upphofsmän, sådan ställningen nu är i Sverge. Jag vill dock meddela er ännu en liten sak: så snart biskopsstolarne blifva lediga, antingen genom sina innehafvares frånfälle eller på annat sätt, brukar det vara vanligt, att hofvets kandidater uppföras af domkapitlet på det förslag på tre persone, inom hvilket H. M. eger att välja den nya biskopen. Nu har deck regeringen lidit ett nederlag, vid tillsättandet af Lunds biskopsstol. Göteborgs (Lunds) domkapitel har icke fruktat för att sätta doktor Thomander, en af det frisinnade partiets ledare, främst bland sina kandidater, men först i tredje rummet uppsatt professor Bring, ehuru han blifvit enträget förordad af hofvet. — Post-tidningen meddelar en konsulatberättelse från svensk-norske konsuln i Marseille, deraf man bland annat erfar, att Sverges handel på nämnde ort under året 1855 visat den betydliga tillväxt, att då under år 1854 Marseille varit besökt af 69 fartyg från Sverge, af tillsammans 8068 läster, besöktes staden år 1855 af 148 svensk-norska fartyg, med en drägtighet af 16,984 läster. Då Sverges export under de sista 10 åren uppgått i medeltal till ett värde af 1,387,000 fr. uppgick den sistl. år till 3,081,000 fr. Svenska handeln på Marseille har sålunda sistl. år varit dubbelt så stor som de nästföregående åren. I samma berättelse läsas vidare följande uppgifter: lt de från Sverge importerade 8600 sk-l. jern, hvaribland omkring 200 sksl. öfver Algeriet har ungefär hälften bestått af ståljern och stannat i FrankIl rike i ft(tlia af tuunena:ättumngrAan an gabtaat dan