Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 maj 1856, sida 1

Den napoleonska Crdit-mobiliern uppträder visserligen med ett mer borgerligt — nyktert utseende, men eger föga större soliditet, fastän den har mindre poesi. Den börjar med angifvandet af det kapital, på hvilket den är grundad. Allt skall gå ärligt till: regerinI gen, det herrskande systemet, hvars förnämsta anhängare sjelfva räknas till stiftarne, fordrar, att vissa millioner skola läggas åsido såsom säkerhet för allmänheten; den skall icke börja sina operationer med blotta krediten eller med företag såsom redan realiserade värden. Men nu är förhållandet, att bankens verksamhet är så obegränsad, de företag på hvilka den inlåter sig, så omätliga, de kapitaler, den drager från allmänheten, så ofantliga, att dessa millioner försvinna såsom en obetydlighet i jemförelse med den risk, mot hvilken de skulle vara en säkerhet, och således är det äfven här egentligen endast krediten och förtroendet till företagens lyckliga utfall, af hvilka banken beror. Man kan tänka sig att Crdit-mobiliecr reserverat en så eller så stor fond för hvarje företag, men någon säkerhet derför har man icke. Den har magt att utfärda anvisningar, som äro farliga för köparne och använda de inkomna summorna på företag, som ej bära sig, samt derigenom förspilla desamma. Crödit-mobilierns verksamhet är såtillvida begränsad, att den ej får utfärda sedlar, räntebärande papper. Men den emottager alla de summor, som allmänheten vill lemna den, och lemnar för dessa räntebärande papper. Det åtnöjer sig icke, såsom vanliga aktiesällskaper, med ett enskilt företag, t. ex. jernvägsanläggning, utan utlånar penningar tlll fabriker, jernvägsanläggningar, upprättande af ångbåtslinier o. s. v., och inlåter sig äfven för egen räkning på dylika företag: den handlar med spanmål, lånar staten penningar, utlånar till bergverk och drifver sjelf sådana o. S. v., och hvarje företag förvandlas straxt till räntebärande papper. Och Crådit-mobiliern har ej engång inskränkt sig till Frankrike; den åsyftar ej blott att undertrycka den privata företagsamheten, och i dess ställe införa den på aktier grundade bolagsverksamheten, utan försöker äfven draga det öfriga Europa under sig och utsträcker redan sin verksamhet öfver Österrike, Spanien och åtskilliga mindre tyska stater. OCredit-mobiliern liknar således den Proudhonska banken deruti, att den vill uppföra ett nytt industrielt Babelstorn, men grundar detta ingalunda på broderlighet och associationsanda, utan för så vidt som penningar, lyx, räntor, spekulationsanda o. s. v. befordra jemnlikheten. Det är tydligt, att en sann och sund tanka ligger till grund för Crtedit-mobilier. Enhvar måste med bifall upptaga hvarje försök att förskaffa den ärliga industrien lättad tillgång till kapital och solid verksamhet. Riktigheten af den id, att nationerna böra förenas i en gemensam gagnelig samverkan, är likaledes så tydlig, att inga ord behöfva spillas, för att ådagalägga det. Men det är soliditeten, garantien, hvaraf det beror, och denna kan blott derigenom vinnas, att kreditanstaltens verksamhet begränsas och göres öfverskådlig; ju mer den utvidgas och invecklas, desto nödvändigare blir det, att deltagarne icke blott häfta med aktiernas belopp, utan med hela sin förmögenhet. Man kan invända, att det är tillräckligt, att anstalten har förtroende och finner tillopp från allmänhetens sida. Men dels bör man erinra sig det franska samhällets nuvarande tillstånd — den feberaktiga njutningslystnad, genom hvilken någonting husarderadt visar sig i alla dess rörelser — dels ligger just sjelfva faran i det frestande och det förföriska, som åtföljer denna anstalt. En stor, måhända största delen af menskligheten saknar den drift och verksamhetslust, som fordras för att uttänka — du är en lögnare! tv derigenom dödar du dess mo