Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 maj 1856, sida 1

Em rysk fyktings mem eller Statsfängelset och Siberien. Af Alexander Hertzen. er (Forts. fr. föreg. N:r.) Från kl. 9 på aftonen fill 8 på morgonen måste jag således sitta i mörker. Jag hade aldrig behöft mycken sömn, och i fängelset, utan kroppsrörelse, var 4 timmars sömn mer än tillräcklig. Hvilken odräglig pina var det derföre icke att sitta i mörker hela den långa natten, hvars tystnad blott afbröts af skiltvakternas långdragna, rop: gif akt (Sluschai), hvilket upprepades hvarje fjerdedels timma på båda sidorna af korridoren. Efter några veckors förlopp tillät öfverste Semönoff (broder till den ryktbara skådespelerska), att dessa rop finge upphöra, och gaf oss likaledes lot att bränna ljus på det vilkor, att ingen gardin hängdes för fönstret, som låg jemnhögt med marken, så att skilivakten skulle kunna se, hvad fångarne företoge sig. Sednare fingo vi tillochmed hemta frisk luft på gård n samt begagna bläckhorn och papper på det vilkor, att arken nades och närsomhelst skulle kunna förevisas för vakten. Promenad på gården egde rum en gäng om dagen i sällskap med vakthafvande officern och en gendarm. Gärden omgafs af en graf och en kedja gendarmer. Så förled tiden jemnt och stilla, och den militära enforniigheten pätryckte lifvet en mekanisk regel