Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 maj 1856, sida 1

— p——7— — inda ned till polisoffiecrarne säga med Gogol: stryk måste vara med. Den kommission, som hade nedsatts att undersöka mordbrandsaffären, dömde, det vill säga pryglade ett halft år igenom, men lyckades ej afprygla offren någon bekännelse. Keisaren blef vred och befallde att inom tre dagar bringa saken till sitt slut. Och så skedde det äfven, Man skyndade sig naturligt vis att förklara några för skyldiga och döma dem till brännmärke, knut och tvångsarbete. Hela den manliga tjenarepersonalen i Moskwa sammankallades, för att bevittna illgerningsmännens gräsliga straff. Vintern hade redan infunnit sig. Jag Sjelf satt då fången i Krutitzkis kasern, och en ryttmästare vid gendarmerna, som sjelf varit närvarande, omtalade de närmare omständigheterna, som jag här vill återgifva. Den förste, som var dömd till knut, vände sig till folket och ropade med hög röst, att han var os dig, och icke visste hvad han måtte hafva s gt inför domstolen, men att han i alla fall medgifvit sig vara skyldig endast för att göra slut på de qval, han lidit. Derefter drog han af sin grofva skjorta och visade åskådarne sin blodiga rygg med de orden: — Betrakten mig, J rättrogne! Ett fasans skri undföll massan, ty den olyckliges rygg var blott ett enda blodigt sår, och i detta sår skulle nu knuten rista sina djupa märken. M: 18 hviskningar och dofva tystnad föranledde polisen att påskynda exckutionen; några bödlar utdelade det ädömda antalet slag, andra brännmärkte och andra smidde de öfriga delinqventerne i bojor, för att få slut på saken. Men befolkningen hade blirvit så upprörd, att i hela Moskwa icke talades om annat. Gencralguvernören måste affärda rapport till kejsa