Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 maj 1856, sida 3

Article Image
Ge FUUHGCLLI. — Styckegods. Missfoster. I en by i grannskapet af varde i Norge har nyligen, enligt vvardi Avis?, blifvit framfödt ett ovanligt missfoster, nemligen en tvillingkalf, af hvars kropp hela framdelen ända till nafveln var gammanväxt. Den sammanväxta framkroppen var icke bildad som tvenne sammansatta eller med hvarandra förenade djur, utan den ena kalfven var i mycket sned riktning liksom inpassad i den andra, så att, då det var tvenne fullständiga bakkroppar med tillhörande inelfvor. funnos deremot blott en brösthäla och en hufvudskål med ett par öron. 0medelbart nedanför hufvudskålen började ånyo tvebildnigen med 4 ögon och 2 fullkomligt utvecklade mular, i det att den ena mulen i skef riktning var utvänd från sidan af det för öfrigt gemensamma hufvudet, och motsvarade alldeles bakkroppens ställning. I brösthålan var blott ett hjerta, men då man under födelsen afskar ett framben och uttog inelfvorna ur brösthålan, var det omöjligt att undersöka ådrornas utgreningar ifrån det gemensamma hjertat till de särskilda lemmarna. 1 öfverensstämmelse med den öfriga kroppens ställning funnos frambenen på den ena kalfven upp emot ryggen på ena sidan af den andra. Båda kalfvarna voro tjurkalfvar, fullgångna och af vanlig storlek. Kon dog dagen efter kalfningen tillfölje af en invärtes skada. En ny Laura Bridgeman. De fleste af våra läsare crinra sig säkerligen en vacker berättelse af Ch. Dickens om flickan Laura Bridgeman, som var döf, stum och blind, men detta oaktadt i ett af Nemyorks instituter för döfstumma lärde tänka, skrifva och läsa. De amerikanska tidningarne meddela nu ett ännu märkligare exempel på vetenskapens triumf öfver naturen. Flickan Abby Dillaway i Massachusctts är döf, stnm och blind samt dessutom lam i hela högra sidan, så att hon ständigt är sängliggande. Icke destomindre talar hon med ledighet fingerspråket, skrifver läsligt med venstra handen och läser vanlig skrift på papper eller i tryck, då boken ej är alltför sliten, genom att låta venstra handen glida öfver bokstäfverna. På samma sätt kan hon åtskilja färgerna, och hon har med venstra handen broderat åtskilliga saker, hvarvid hon endast och allenast genom känseln kunnat ordna färgerna. IIon spelar med färdighet schack och damm. Hon känner hela sin omgifning, och såsnart någon inträder i rummet, märker hon genom skakningen af sängen, i hvilken hon ständigt ligger, hvem det är (?!). En man, som glömde att äta. Franska tidningen Droit berättar, att en icke okekant lärd vid namn Alexandre Tinconi, som var 50 år gammal och född i Konstantinopel, för omkring en månad sedan träffades död i sin anspråkslösa bostad i Paris. Till följe häraf sändes genast bud efter en poliskommissarie, som också infann sig, åtföljd af en läkare. Det blef nu konstateradt, att den plötsliga döden härrörde af brist på föda. Alexandre Tinconi hade i ordets bokstafliga mening liutit hungersdöden! Det var emellertid icke nöd, som dödat denne lärde man, ty han ägde en temmeligen ansenlig förmögenhet, men han var så uppfyld af kärlek till vetenskapen, att han glömde att menniskan har en kropp, som behöfver föda, och ofta förgingo hela dagar, utan att han förtärde det ringaste. Hans lik fanns utsträckt på en hög böcker och manuskripter på alla jordens språk, och af sådana saker var nästan hela huset uppfyldt, ja, i några rum låg en hel stapel sådant ifrån golfvet ända till taket. Alexandre Tinconi talade flytande tolf språk och förstod ett vida större antal. Han hade beklädt de högsta embeten, hedersoch förtroende-poster hade fallit på hans lott, men han hade uppoffrat allt för vetenskapen. Den oordning, som herrskade i hans bostad, låter sig svårligen beskrifva, och hvad hans person beträffar, skulle det falla sig ännu svårare. På hela två år hade han hvarken ömsat linne eller andra kläder. Hans kropp var fullkomligt förtorkad och liknade en mumie. Då en af hans landsmän, hvilken känt honom såsom gesandt, såg honom i detta tillstånd, utbrast han: Ar det verkligen samme man, som jag sett i en guldbroderad, med ädelstenar besatt kaftan, då han ännu emottog en takrik och ödmjuk skaras hyllning? — Det följer af sig sjelft. att man hos Tinconi funnit många kuriositeter, ibland hvilka nämnas vapen från alla länder i Orienten, äkta damascener-klingor, malayiska svärd, antiqviteter, autografer af en mängd berömde personer, lärde och skriftställare. I sitt testamente har han förärat mazarinska bibliotheket sex manuskripter, hvilka synas vara af utomordentligt stort värde; sin förmögenhet har han fördelat emellan de fattige och kyrkan. ann a sd RR a JA RAR

8 maj 1856, sida 3

Thumbnail