Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 maj 1856, sida 2

Engelska parlamentet och de båda franska kamrarne erhöllo på samma dag, den 28 April, del af. fredsfördraget jemte tillhörande annexer. Att i engelska parlamentet lifliga debatter skola uppstå med anledning af detsamma, kan man anse för gifvet. Diskussionen hade emellertid på förslag ar ministrarne Clarendon och Palmerston, som framlade handlingarne i öfveroch underhuset, blifvit uppskjuten till den 5 Maj. I franska kamrarne deremot fär, enligt konstitutionen, ingen debatt öfver saken ega rum, Lagstiftande församlingens president, grefve de Morny, begagnade dock tillfället för att med lysande färgor måla de fördelar, som den kejserliga politiken förskaffat Frankrike. och tacka kejsaren för hans nedlåtenhet att låta kamrarne få sin lilla andel i de handlingar, som heträffa Frankrikes yttre politik. Den 29 April skedde i London fredens högtidliga proklamerande under lysande ceremonier. Samma dag offentliggjordes konferensprotokollen i parlamentet, hvarefter Greklands tillständ och italienska srägans behandling på kongressen kommo under diskussion. Franska regeringen har förfogat om en undersökning, som skall utröna, genom hvilka kanaler det varit möjligt för åtskilliga utländska tidningar att i förtid offentliggöra fredsfördraget. Undersökningen hade redan börjat, och direktören för en tidningsagentur (agence de publicit) blifvit häktad såsom komprometterad i saken. — Ett lagförslag hade af samma reg. förelagts lagstiftande församlingen, enligt hvilket kejsaren skulle få rättighet att utan församlingens medverkan bevilja embetsmän, deras enkor och barn pensioner, hvarje till sätt årligt maximum af 20.000 franes. Att förslaget Kan motstånd beviljas, följer af sig sjelft. — Den unga napoleonska plantan har, utom titeln enfant de France (Frankrikes barn), nu fått en ny: enfant de troupe (regementets son) och under denna benämning inskrifvits i 1:sta gardesgrenadierregementets rulla. Franska gesandten i London, Persigny, har återvändt till sin post. Enligt underrättelser öfver Jaffa och Marseille hade den 15 April en ny blodig strid företallit uti Naplus i Syrien, föranledd af spänningen mellan den muhamedanska och den kristna befolkningen. Turkiska guvernören hade först efter stora ansträngningar fatt öfverhand öfvar de upproriske. Vör ordningens vidare upprätthällande hade han begärt truppförstärkning från Jerusalem. Under det föregående tumultet, den 4 April, blefvo konsularflaggorna uppbrända och en preussisk konsulattjensteman dödad. De r grekiska kyrkorna och evangeliska kapellen hade med anledning at dessa oroligheter blifvit stängda. — I Magnesia fruktade man för ett dylikt utbrott som i Naplus. Enligt hvad en telegrafdep. redan gifvit vid handen, skall fredsslutet ha väckt stor sensation bland Tscherkesserna. Flera tusen hade nedkommit från sina berg till Anapa, der de bildat ett slags nationalförsamling och uppsatt adresser till Frankrike, England och Turkiet med begäran, att deras oafhängighet skall traktatmässigt garanteras ; i annat fall ville de fortsätta striden för sin frihet till det yttersta. De allierades ockupation af Greklands område skulle, enligt en telegrafdepesch från Athen af d. 25 April, utsträckas till Daphi på vägen till EleusinaEA —— —