Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 april 1856, sida 2

sa pjeser hade det med hvarandra gemensamt, der hr Andersson på spektakel till i morgon afton. — I går afton gäfvos på härvarande teater tvenne komedier: ÅAuA ske lof, bordet är dukadt! och En kopp The, at 6. II. Rydbery, Kapten Pufss qvicke redaktör. — Båda desatt de gåfvo uppslaget till ganska mycken munterhet, men föllo mot upplösningen ned i det platta, till följd af bristen på någon egentlig handling. Det torde derföre vara fönståndigt, att till en annan gång icke gifva I båda pjeserna tillsammans, utan hvardera i: förening med något stycke af annan halt. I Det sednare skådespelet, En kopp Tleä. utmärker sig för en pikant dialog, qvicka kupletter och lycklig teckning af åtskilliga karakterer af personer i en viss samhällsställning. Men då dessa enskilta karaktersteckningar öfvergå till en karrikerad totalskildring af samma klassers hela lif, så blir teckningen icke blott osann, utan temligen vidrig. , — Bland de spelande ådrog sig hr Reynell rättvist bifall för sitt lyckliga återgifvande af fru Strömbergs rol. — I Aftonbladet läsas följande träffande anmärkningar: Som man vet är det en mycket stor och himmelsskriande orättvisa, som tillfogas de 8. k. konservativa, när man påstår att de hylla stillaståendet, att de förkasta alla reformer. Äfven de, som i politiken befinna sig på den yttersta högra flygeln, förkunna sig ofta vara reformvänner, så vida reformerna ske förståndigt och i konservativtreformerande riktning. Om man vill vara rättvis måste man också medgifva, att de ultrakonservativa icke äro så varma vänner af det bestående, att de icke gerna uppoffra ett och annat deraf och medgifva ett reformerande, för så vidt nemligen reformen innebär ett tillbakaydende, ett återvändande till steg i utvecklingen, som längesedan blifvit passerade; de göra sig icke svåra betänkligheter, om de kunna bortreformera en och annan vigtig frihet, såsom tryckfrihet, associationsfrihet o. s. v. eller i en tvär vändning tillskapa tvångslagar, som stå i bestämd strid med hela andan af det bestående samhällsskicket. En intressant belysning af de konservativt-reformerande sträfvandenas betydelse lemnar en i den ryska tidningen Le Nord införd korrespondensartikel från Hannover, i hvilken bland annat yttras: Ministeren fortfar att med fasthet fortgå på den de politiska och administrativa reformernas bana, som den beträdt alltifrån den stund, då den kom till styret. Domstolarne och lagskipningen kräfde isynnerhet märkliga förbättringar. Man har i sjelfva verket sedan någon tid observerat, att, till stort men för staten och för de rättsökande, ett betydligt antal ledamöter af våra högre och lägre domstolar sysselsatte sig med politiken och förde i öfverensstämmelse med oppositionens chefer ett systematiskt krig mot de reformförsök, som gjordes af den minister, under hvilken de hörde. För att derföre åstadkomma enhet i åsigter och den öfverensstämmelse, som är så nödvändig för handhafvandet af denna gren af förvaltningen, ha flera suspensioner och ombyten af domare och advokater blifvit nödvändiga i vissa af rikets högre och lägre domstolar.? Se der ett reformsystem, som utan tvifvel vinner bifall äfven hos de mest ultrakonservativa. Det är ett grymt förtal, att hannosverska regeringen, efter ingifvelser från en I liten junker-liga, omstörtat landets statsförfattning och andra lagliga institutioner; det är endast reformer, hvarmed regeringen gripit sig an! Det är högst orätt att klandra I nämnde regering, derföre att den kränker domstolarnes helgd och derigenom undergrätver råttsmedvetandet hos folket, eller derföre att den straffar och afsätter domare, derföre att de icke vilja trampa lagen under fötterna -det är endast lofliga medel för att genomdrifva reformerna! — Halmstadsbladet berättar, såsom bevis huru freden varit oväntad för vår allmoge att från vissa socknar i Halland årets beväringsynglingar legt karlar i sitt ställe och lega vid årets början betalt ända till 200 : 300 rår rgs, hvilket pris, efter fredens af ; slutande, nedgått till 30 rdr rgs. — En ins:e förebrår red:n af H. T., att v alltiör latt behandlat den i Lördagsblade upptagna historien: huru en länsman förrät tar utmätningsauktioner. Ins:n finner ing. uttryck nog skarpa för ett sådant dåd, son det här föröfvade, och anklagar bittert kon Jag har mycket att säga er angående Sver fortfor Göran, — men vill spara det till ett mer pas Ssande tillfälle. Men nu gäller det att framföra mit andra ärende, som på sätt och vis är en bön till e 2. 1 Tan är nn andan riUaAn dann .