Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 april 1856, sida 2

dra gången. Sceribes utomordentliga förmåga att i trots af sin förvånande produktivitet alltid vara ny och icke repetera sig sjelf mer än en författare med bibehållande af sin individualitet måste göra, visar sig äfven uti Passionen och Förnuftet. Det genialiska och pikanta i situationernas anläggning, det raska, klara och bestämda i karaktersteckningen, den skarpsinniga motiveringen, som gör, att handlingens alla momenter fortgå i fast kedja, i hvilken hvarje länk likasom är smidd af nödvändigheten, — allt detta utgör företräden, som de franska dramaturgerna ega framför andra. Endast i dialogen lyckas det någon gång tyska och svenska författare att upphinna sina mönster, men i allt det öfriga visa de med få undantag en otymplighet, som vid anställd jemförelse sticker ganska skarpt i ögonen. Deremot begå Fransmännen ofta ofrivilliga moraliska inkonseqvenser, skadliga för totalintrycket. En sådan förekommer äfven i Passionen och Förnuftet, då styckets hjeltinna med godt samvete låter förena sig med en man, under det hon denne ovetande, passioneradt älskar en annan. Det intryck, hennes vackra handling gör, i det hon uppoffrar sin kärlek för pligter mot fosterföräldrarne, förminskas betydligt häraf. Oud vare lof, bordet är dukadt är en bagatell i detta ords egentliga bemärkelse, men rolig nog att för en gång se. — Om den täcka idyllen Vid en fjellbod hafva vi förut yttrat oss. Det går en flägt af naturfrisk poesi genom detta lilla stycke, och man erinrar sig ovilkorligen vid åtskilliga af dess scener den gamla holländska målareskolans saftiga och lifliga teckningar ur folklifvet. Studenten Fjellmans uppträde ger stycket I hållning och tendens. Den af fosterländsk ande inspirerade duetten, som denne och styckets hjelte sjunga, sedan han blifvit öfvertalad att afstå från sin tilltänkta Amerikaresa, tycktes lifligt anslå publiken. — Ur Stockholmstidningarne med gårdagens ord. post meddela vi följande: I Aftonbladet pågår striden rörande den föreslagna nya Handels-Aktiebanken. Sedan Krigsfiskalen Bennick i en längre afhandling upptagit de mot nämnde bank gjorda anmärkningar och velat visa deras obefogenhet, har hr W. F. Dalman upptagit hr B:s genmåle till granskning och vederläggning. Likaledes fortsättes i Aftonbladet den förtjenstfulla uppsatser rörande Modernas inflytande på det allmänna helsotillståndet, hvars förf:e man nu erfar vara d:r F. A. Cederschjöld. Förf:n vänder sig nu mot tobaksrökningen, hvilken han fördömer säsom skadlig, särdeles för fruntimmer. Samma Aftonblad meddelar en från trovärdig källa emottagen skrifvelse, rörande det nu afslutade biskopsvalet i Lund, deri det uppdagas genom hvilka intriger man äfven vid detta tillfälle sökt motarbeta domprosten Thomanders val. Händelsen är ett nytt bidrag till Prestlistens historia. Den berömde danske skådespelaren, prof. Nielsen väntas till Stockholm, för att der gifva deklamatoriska soirter. På Stockholms ström hafva trenne ångfartyg uppkommit och tvenne afgått till Liibeck. Sjöfarten är alltså nu öppen. Post-tidningen innehåller följande utnämningar: till andre major vid No.ra Skånska Infanteriregementet kaptenen och kompanichefen vid samma regemente Ch. W. Horn; vid Svea Liigarde: till underlöjtnant, utexaminerade kadettkorporalen vid krigsakademien, frih. N. A. von Knorring; vid Göta Artilleriregemente : till kapten, löjtnanten frih. K. E. Leijonhufvud; vid Första Lifgrenadierregementet: till löjtnant, underlöjtnanten E. V. Segerstöen; vid Skånska Dragonregementet: till ryttmästare o. sSqvadronschefer, löjtnanterne J. G. S. Ehrenborg och A. von Normann; till löjtnanter, underlöjtnanterne Washington Sven Adolf P. C. Hallenborg och E. A. von Seth; vid Kronobergs regemente: till kapten och kompanichef. I löjtnanten G. M. Berg, och till löjtnant, underlöjtnanten, grefve C. G. Mörner; vid Norra Skånska Infanteri-regementet: till kaptener, löjtnanterne G. Hageus och F. T. Rosentvist. samt till löjtnanter, underlöjtnanterne F. W. R. Brunnström, grefve A. C. L. Posse och F. Ch. Rosenerantz; vid Gottlands Nationalbeväring: till kapten, löjtnanten N. Å. Planting Berglod; samt i armåen: till kapten, generalstabs-officern, löjtnanten vid Westgöta regem., grefve M. W. Hamilton.