Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 april 1856, sida 1

i Meddelande till sällskapet Vetenskapens Vänner, uppläst vid ett sällskapets sammanträde i Februari månad, af hr possessionaten k. W. Olbers På Tösslanda: Då det ändamål sällskapet vetensk. Vänner valt för sin verksamhet, eller — inhemtande och derefter utspridande af kännedom om Göteborgs stift i olika riktningar, är af ganska stor vigt och då detta ändamål endast kan vinnas derigenom att hvar och en meddelar hvad till hans kännedom kommit, som i någon mån kan besvara de frågor sällskapets hufvudmän låtit utgå; så torde detta få lända till min ursäkt för det jag ingår på ett för mig främmande område och yttrar några ord om de folk, som i en aflägsen forntid bebott vårt land och der qvarlemnat minnesmärken, hvilka gifva några, om äfven ofullständiga, upplysningar om dessa folks I historia, seder och bruk. Anledning till detta meddelande är dels fynd af hvarjehanda redskap af flinta, särdeles piloch spjutspetsar, hvilka i icke ringa antal ligga kringspridde i den mark, som närmast omgifver Göta elf, dels äfven en forntida grift, belägen vid pass Åmil från mitt hem, hvilken för ett par år sedan af mig undersöktes, och, såsom varande den enda uti sitt slag, i dessa trakter, torde förtjena en närmare beskrifning. Sedan underrättelse erhållits att en plats utmärkt med nägra upprättstående stenar, belägen inom Åhsbräcka socken af Flundre härad å Blixeredsby tillhörande utmark, af allmogen benämndes Jättegrafven, begaf jag mig till anvist ställe och fann der, i en kulle bestående af grus och kullerstenar, några stora på kant uppresta stenhällar, hvilka tillsammans bildade en aflång åt ena ändan afsmalnande fyrkant, till hvilken från södra sidan ledde en gång, formerad af ett par större stenar, som ännu stodo qvar, och några mindre, hvilka dels ännu voro stående, dels, enligt uppgift af närvarande personer, blifvit uppbrutne och bortförde. Då rummet inom stenarne blifvit befriadt från sand och grus, hvaraf det var uppfylldt, befunnos alla de stenar af hvilka sidorna bildades vara väl sammanpassade och bestående af stora på kant uppresta gneishällar; rummets bredd i ena (nordöstra) ändan var Z 4 alnar 13 tum, i den andra — 3 alnar; längden 7 al. 18 t.; den till grafven ledande gångens längd, så vidt den qvarstod orubbad, utgjorde 3 alnar och dess bredd 1 aln 23 tum. Alla stenarnes höjd var omkring 2 alnar 7 tum. Sjelfva grafrummet var från den dit förande gången afstängdt med en på tvären ställd mindre och mycket tunn sten, som vid ena sidan lemnade en ingång af vid pass en alns bredd, och hade, !