Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 april 1856, sida 1

Inrilaes Nyheter, Göteborg. Aftonbladet meddelar efter bref från Finland följande om tillståndet derstädes: Landet säges ha varit öfversvämmadt af närmare 100,000 man rysk militär. Endast i Åbo län lågo 20,000. Sjukdomar af alla slag, tyfus, koppor, veneriska smittor hafva ständigt herrskat inom de olika kårerna, fyllt lasaretterna med tusentals sjuka och förpestat luften på många orter. Till följd deraf hafva äfven flera finska och civila personer blifvit angripna och aflidit. Isynnerhet skall detta varit fallet i Åbo, som är en af de sjukligaste orter i Finland. Det rykte vi hört här i Stockholm, att pesten skulle uppenbarat sig äfven i Finland, bekräftas emellertid alls icke af brefvet. Deremot ömtalas en annan besynnerlig och vedervärdig sjukdom, som väl uppenbarat sig medelst bölder, men hvilka, när de öppnat sig, varit fyllda med maskar, som, oaktadt det angripna stället genast bortskars, kort derpå yppat sig i hela kroppen, hvilken sålunda bokstafligen blef uppfrätt. I tid skedd insprutning af lapis har dock senare visat sig som ett verksamt botemedel. Men icke nog med dessa från krigstider och större truppsammandragningar vanligtvis oskiljaktiga olyckor och vidrigheter; Finland har äfven på ännu mera direkt sätt fått vidkännas obehaget af sina inkomna försvarare, nemligen i de ordentliga plundringar, som på sina ställen anställts af de ryska soldaterna. Det anföres att minst 10 stycken, som gripits på bar gerning, af denna orsak blifvit arkebuserade, och Lovisa brand anföres särskilt såsom ett tillfälle, då såväl det ena som det andra egt rum. Hvad som sålunda af soldaterna föröfvats, har ej heller officerarne underlåtit att upprepa, ehuru på olika och, om vi så få uttrycka oss, mera förfinadt sätt, — nemligen i form af stöld. Bland de mest egna tilldragelser i detta fall nämnes en bjudning hos en respektabel invånare i en af Finlands städer, till hvilken isynnerhet en mängd ryska officerare voro inviterade, men hvarvid värden efter sina älskvärda gästers aflägsnande saknade icke mindre än — 12 silfverbeslagna sjöskumspipor. Man påminnes härvid om den gamla anekdoten om den utmärkte Calonius, som äfven blef bestulen på en sjöskumspipa och som på de ryska auktoriteternas ifriga försäkran, att tjufven skulle upptäckas och exemplariskt straffas, helt lugnt svarade: Gör ingenting, kan icke hjelpas, det är ett nationalfel. Tvenne ofsi