Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 april 1856, sida 2

Den unge mannen: Jag har ett särdeles ärende till dig, kära Hanna, i afton. Vill du höra mig 2 Den unga qvinnan: Gerna, husbonde! Säg, hvad är det. Jag vill gerna göra hvad jag kan. Den unge mannen: Sedan du kom i mitt hus har allting blifvit så tr fligt, så ljust och glädjefullt, att jag kan icke nog förundra mig deröfver. Din outtröttliga flit och ditt sällsynta ordningssinne hafva på det förurderligaste verkat till husets förkofran. Min saliga moder var just en sådan qvinna som du. Jag kan icke släppa dig, kära Hanna; du f. i ta ur mitt hus. Säg, vill du blifva tid? Vill du blifva min brud, min En hög rodnad spred sig öfve