Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 mars 1856, sida 3

agens tyldig. et så lär är föröfng af ltning jande 3: 15 dömts till förmån för den förre, men hvarpå den si nämnde genom vad beredt sig tillfälle att få sal pröfvad af Hofrätten, som undanröjde häradsrätt utslag. Degerström hade af Andersson fordrat sl deersättning för det denne icke uppfyllt sin skyld het att låta försätta D:s, på en af A. till denne ur låten liten jordlapp uppförda, bostad, som sederme förflyttats till annat ställe a egorna, i beboeligt skic hvartill A. genom kontrakt förbundit sig. D:s fle gånger förnyade påminnelser härom bemöttes af städse med skällsord och snäsor, hvadan D. slut gen sjelf nödgats anstalta om stugans inredning, eh ru detta för honom, sisom gammal och meddellö varit förenadt med stora bekymmer och Svärighete IIäradsrätten dömde A. att godtgöra D. med 38 r. 16 sk. bko. 4. hade emellertid uttagit genstämnir å D. med påstiende om hans vräkande från egorn på den grund att D. af sjuklighet varit hindrad a utgöra ett par dagsverken, hvarjemte han, såsom sk: för ändrings vinnande, anförde att han eji laga ord nng fått sig stämningen delgifven. Hofrätten, de Degerström, i brist ar medel att hålla sig ombur äfvensom i förlitan På sin rättvisa sak, ej med sva mötte, undanröjde, såsom redan blifvit nämndt, hä radsrättens utslag. — Beträffande delgifvandet a stämningen till häradsrätten, har D. styrkt, att haf genom tvenne ojäfviga personer i behörig tid låti sådant verkställa, dock hade A., som vid tillfälle varit liggande, rusat upp ur sängen, släckt ljuset Samt i mörkret oförmärkt stoppat stämningen unde ena vittnets pels, hvarpå han kört ut begge stämningsvittnena; Sedermera hade stämningen, i A:s frånYaro, blifvit uppspikad å ett klockfoder i hans hemvist; allt förgärves. — N. A., som utförligare redogör för målet. tillägger slutligen: yIvad vi i denna Process egentligen finna särdeles anmärkningsvärdt, är den framgång, som tredskan och illviljan, parade med envishet och ihärdighet, hittills rönt, i afseende på sträfvandet att uppehålla den fattige gamle mannen uti sin rätt; men dessa oarter hos jordegaren lära väl numera ej hafva stor utsigt om framgång, sedan Degerström, som en längre tid legat och fortfaraude ligger Sjuk, anlitat tjenligt biträde för vinnande, om ock sent och med kännbara uppofiringar, af rättvisa. För bekymmer och lidande lärer väl den hårde, känslolöse bonden ej ådömas skadeersätning. CARLSTAD. På sjön Glasfjorden hafva några bönder funnit en död mansperson, hvilken befunnits i lifstiden hafva varit kantsågare vid Hillringsberg och hetat Andreas Nilson Skog. Skog hade föregående dagen jemte trenne andra karlar i något ärende begifvit sig öfver sjön, och vid 8-tiden på aftonen, äfvenledes i dessas sällskap, åter begifvit sig på hemvägen. Under vägen hade Skog, som gick på skridskor, tröttnat och blifvit efter de öfrige, hvarefter han troligen i mörkret och blåsten tagit miste om vägen samt slutligen ihjelfrusit i den stränga kölden. Vid besigtningen å Skogs döda kropp befanns ett blodsår öfver venstra ögat, hvilket han sannolikt erhållit genom fall mot isen. WISBY. Såsom bevis på de mekaniska anlag, fon ofta uppenbara sig bland vår allmoge, meddelar Gottlands läns tidning; Arbetskarlen Johan Rosvall på Östergarn har delgifvit G, L. T. ett förslag med ritning till en Vinterpostbåt, hvilket, ehuru ganska ofullständigt och otydligt i framställningen, ändock förtjenar omnämnas, såsom röjande hos sin författare, utom aktningsvärd åstundan att vilja tjena det allmänna, en viss mekaninsk fallenhet och uppfinningsförmåga, grundad på någon erfarenhet i sjöyrket och skeppsbyggeriet. — För denna vinterpostbåt, som beräknas kunna segla eller på annat sätt framdrifvas både i vatten och is-sörja och på is, föreslås, utom segel, äfven hjelp-skofvelhjul för handkraft, och skulle hjulens ytterkant gå en aln nerom kölen, samt appliceras så nära förstäfven att man med deras tillhjelp kan krafla sig upp på is, der sådan möter. Rodret räcker ett stycke fram under kölen, och skulle således äfven på isen göra tjenst som styre, då skoflarna sättas i gång. — Åtskilliga andra funderingar för inträffande olika omständigheter under linien mellan Gottland och Oland ofta är, förtjena äfven nämnas, sisom t. ex. att på fyllda vädersäckar upphissa båten ur vattnet, då köld och stiltje inträffa, på det den ej må bli nerisad. Till båtens utredning bör, utom åtskilligt annat, fyra hjul, hvardera försedt med vattentäta tunnor rundt om periferien (omkretsen), att användas då man träffar på issörja, och hvarmed uppfinnaren tror sig kunna lätta sin båt på samma gång han medelst dem vefvar sig fram på den lösa isen. Medelst vädersäckar på masterna skall kantring under Storm och hög sjö förekommas. — Rosvall har tänkt sig denna ganska egendomliga I båt förslagsvis 15 alnar lång, 4 d:o bred och 2 d:o djup med flat botten, som skall vara behörigt beslagen. Det hela gjordt med största möjliga lätthet. Kamin (eldstad) saknas icke. — G. L. J. vågar icke fälla någotomdöme om det kuriösa förslagets utförbarhet och duglighet; men råder uppfinnaren att lita öfver sin vinterbit författa en utförlig och tydlig ritning med beskrifning för att underställa sakkunniges pröfning. — Iabrott i Domkyrkans sakristia. Natten till sistl. Söndag, d. 10:e, inträffade den här på linga tider alldeles oerhörda och fräcka tilldragelsen, att några våldsverkare bröto sig in i stora sakristian (eller s. k. Konsistorii-rummet) vid härvarande domkyrka. Inbrottet skedde medelst en fönsterluckas öppnande å östra, mot kyrkberget afsides liggaude sidan; en dragkista och ett skäp uppbrötos och en del af kyrkans deri förvarade kläder framdrogos, och en mängd saker flyttades och kastades huller om buller. Försök syntes vara gjordt att från sakristian komma in i sjelfva kyrkan, hvilket misslyckades. Det gjorda bytet var ganska obetydligt, och bestod i en handduk, en jordfästnings-skofvel och ett dricksglas. Troligen i harmen. att hafva fätt så litet. hade tjufvarne sönderskurit dörrarna till skåpet. Tjufvarne, som det lyckades att ostörde fullborda sitt nesliga försök, iro ännu ej upptäckta (Maddolade Nn en så säregen och omvexlande förd som vinterpost—— ning land han natu hane dens Rvs!