Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1856, sida 1

Article Image
Trettionde-Pemingen i Göteborg. För någon tid tillbaka hölls här i staden ett sammanträde mellan åtskilliga husägare och andre för saken sig intresserande personer, för öfverläggning om lämpligaste sättet, att genomdrifva antingen ett upphäfvande eller åtminstone en nedsättning af den dryga beskattning å försäljning och köp af hus, som ligger i den s. k. Trettionde-penningen, en beskattning, som på sednare tider kännts tyngre än någonsin, sedan lifliga affärer i husköp begynnt göras. Det var, vid ifrågavarande sammanträde, icke mer än en tanke derom, att denna beskattning vore, likasom all beskattning å löpande affärer, högst obillig, att icke säga rentaf förhatlig. På grund deraf yttrades ock enhälligt den önskan, att åtgärder måtte vidtagas till åstadkommande af en ändring i detta förhållande. Såsom förberedande steg änsågs nödigt, att man erhölle en närmare kännedom, om Trettiondepenningens uppkomst, för att deraf kunna sluta till dess lagliga grund och rättmätighet. Till den ändan beslöts, att underrättelser borde ur arkisverna sökas i saken, och en af de närvarande åtog sig, att genom sakkunnig person i Stockholm söka erhålla dessa underrättelser, för att sedermera meddela dem till allmänhetens kännedom. Till följd häraf anmodades en för sina grundliga statistiska studier och samvetsgranna forskningar känd författare, hr C. E. Ljungberg, att företaga den besvärliga undersökningen om hvad röraude Trettionde-penningen kunde finnas i gamla handlingar föreskrifvet. Hr L. har välvilligt åtagit sig detta uppdrag och utfört detsamma med vanlig noggrannhet, hvarom hans i frågan afgifna promemoria bär ett tydligt vittnesbörd. Innan vi meddela denna promemoria, torde vi få i korthet uttala den åsigt i saken, att enär beskattningens orimlighet är klar för hvarje med de enklaste statsekonomiska grundsatser aldrig så litet bekant person, borde några svårigheter icke uppstå för dess afskaffande, eller åtminstone betydliga nedsättning, derest våre borgerskapets älste och stadens magistrat ville taga saken i öfvervägande och sedermera å förändringen begära regeringens stadfästelse. Ett sådant förfarande vore så mycket lättare, som Göteborgs stads inkom

20 mars 1856, sida 1

Thumbnail