Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 mars 1856, sida 1

—— — skydda inloppet till vår hufvudstad. Häruti ligger äfven en fara, som jag tager mig friheten påpeka för de magter, som garanterat Skandinaviska konungarikenas integritet. Ä om det vore nödigt att till de skäl, som dikteras af klokhet och försigtighet, tillägga dem, som förestafvas af ädelmodet och rättvisan, skulle jag fråga de tappre Fransmän, som utmärkt sig så ärofullt vid eröfringen af Bomarsund, om de förgätit den ifver, befolkningen sjelfmant visade att bistå de allierade och afskudda det moskovitiska oket, den glädje, hvarmed den helsade en förändring, af hvilken den hoppades en tryggare framtid. De olycklige Åländningarne hafva dyrt fått plikta för denna öppet ådagalagda entusiasm. Alltsedan franska trupperna lemnade ön, hafva de varit utsatte för en sådan förföljelse, att ett ansenligt antal af innevånarne utvandrat och fortfarande komma öfver till Sverge, för att söka sin bergning på våra kuster. Af den hårdhet, hvarmed de redan nu behandlas, ehuru Ryssland har så mycket att göra på andra håll, kan man döma, hurudant deras tillstånd skall blifva, när freden väl lemnat Ryssland fria händer att fullfölja sina planer i Östersjön. Den fara, jag här påpekat, är öfverhängande, och den orättvisa, hvarmed Ålands befolkning behandlats, upprörande. Sverge har dödsfienden utanför sina portar, sålänge Ryssland herrskar i denna arkipelag, och orättvisan mot de olyckliga Åländningarne kan aldrig utplånas, om denna befolkning, hvars enda brott är, att den förlitat sig på Frankrikes och Englands magt och ädelmod, öfvergifves åt en oblidkelig herrskares hämnd. Med ett ord: i Sverges hand vore denna ögrupp en borgen för verldsfredens säkerhet och för den politiska jemvigten i norra Europa; i Rysslands är den ett ständigt hot en af Frankrikes äldsta bundsförvandter, mot ett af det civiliserade Europas mest loyala folk. Må diplomaterna väl öfverväga detta ämne! Jag åtnöjer mig med att gifva denna varning, at farhåga för Sverges framtid och af medlidande med Ålands befolkning, som satt sin existens på spel genom den tillgifvenhet, den visat Frankrike och England.