nedan intaga den stämningsansökan som jag funnit mig föranlåten uttaga mot vederbörande i och för det mot mig begångna våld, och af hvilken målets beskaffenhet till en del inhemtas. När målet är utageradt skola handlingarne i sin helhet blifva tryckte, åtföljde af behöflige kommentarier. Ödmjuk Stämsnmänmgs-Åmsökan! Resol. I anledning af denna ansökan varda Herrar Landskamreraren II. J Kleverström, Landssckreteraren och Riddaren Carl Hane samt Kammarrätts-Rädet och Landt-Räntmästaren F. Stockenberg, jemte Enspännaren A. Friberg, härmed lagligen kallade och stämde till inställelse inför Rådstufvu-Rätten härstädes å Måndagen den trettiondeförste (31) nästinstundande Mars, klockan tio förmiddagen för att genmäla nedan upptagne påståenden; skolande stämningen hörsammas vid laga påföljd. IIalmstad den 18 Februari 1856. Af Borgmästare-Embetet: Thure Stockenbery. På grund af Herr Landskamreraren H. J. Kleverströms inför Landshöfdinge-Embetet gjorde anmälan: vatt jag, som å mitt häri staden varande Boktryckeri utgifver en tidning, benämnd Ilallands-Posten, hvarken under förlidet eller innevarande år erlagt någon stämpelafgift för tidningen ej eller låtit å Landskontoret afstämpla papper dertill; och som vid anställd undersökning, den upplysning tillika vanns, att förra årets upplaga af nämnde tidning äfvensom hvad som deraf under innevarande år utkommit, är försedd. i stället för röd, med svart stämpel, hvilken å en del exemplar var så otydlig, att väl yttre ringen deraf kunde skönjas, men icke fullständigt bokstäfverna deri, likvisst så mycket, att innehållet befanns olika med den från Riksgälds-Kontoret bekomna stämpel, som å Landskontoret begagnas till afstämpling af papper för tidningar, har Landshöfdinge-Embetet beslutat, deri angifvaren, i egenskap af Landskamrerare deltagit, vatt Stadsflskalen Hr Löjtnant Schoultz skulle beordras att genast begifva sig till min bostad och göra beslag, ej allenast på det papper som med så beskaffad falsk stämpel, som nu nämndt är, kan vara försedt, utan ock på den falska stämpeln, äfvensom att för berörde grofva brott, i allmänt häkte mig inmana och om mig begära ransakning, och hvilka Ordres bemälte Herr Staåsfiskal fullgjort och å mig derföre yrkat ansvar enligt Kongl. Kungörelsen den 21 November 1854 och 8 Cap. 1 Missgerningsbalken. Under målets handläggning vid härvarande Rådhusrätt, har blifvit upplyst att Enspännaren Friberg haft i uppdrag att verkställa ifrågavarande stämpling, men ej förr än vid slutet af år 1854 eller början af förlidet år blifvis4 af Landskamreraren Kleverström tillsagd att papperet bör å Landskontoret afstämplas; att Friberg likväl under loppet af dessa tvenne år i min bostad, vid särskildta tillfällen verkställt dylik stämpling, dertill svart färg af mig tillsläpptes och att Friberg varit anförtrodd att förvara tidningsstämplarne intill dess åtalet mot mig anställdes, då desamma af Landskamreraren Kleverström öfvertogos i omvärdnad. Herr Landskamreraren Kleverström påföres således till last. 1) Att ehuru han är angifvare i målet, likafullt i egenskap af Landskamrerare såsom Domare deltagit i beslut om min häktning och åtalets anställande; 2) För det han falskeligen mig angifvit för brott, som å heder och ära gå, och mig dertill sökt binda, ehuru han sådant ej förmått, äfvensom att jag derföre blifvit i häkte inmanad; 3) Enligt 2:dra punkten i 16 af Kongl. Förordningen den 21 November 1854, skall stämpling af papper, som till tidningar skola gagnas, förrättas å Landskontorct under hvars inseende och ansvar dylik stämpling bör verkställas, derföre Landskontoret såsom ersättning för besvär, tryckbållar, färg och arbetslön till stämplare, godtgör sig af influtne medel, ett arfvode af 16 sk. bko för hvarje ris papper, men detta oaktadt har Landskamreraren inför Rådhusrätten medgifvit att tidningsstämplarne blifvit en längre tid anförtrodde i värd åt Enspännaren Friberg, som stämplingen verkställt, och ehuru godtgörelse blifvit beviljad och säkerligen äfven uttagen för färgens anskaffande, har jag sjelf sådan utan ringaste ersättning tillsläppt. Ehuru Herr Landskammereraren Klewerström, såsom angifvare i målet, varit otillbörlig att deltaga uti ifrågavarande häktningsbeslut, upplyses af ransakningshandlingarne, det Herr Landssckreteraren och Riddaren Carl IIane jemväl varit den, som å Landshöfdinge-Embetets vägnar meddelat föreskrift om min häktning, och således såsom ensam ojäfvig person bringat samma beslut i verkställighet. Med föranledande häraf och under åberopande af Kongl. Förordningen den 9 Mars 1833 och den 12 Oktober 1839, anser jag mig nödsakad ödmjukligen anhålla om laga kallelse och stämning till härvarande Ridhus-Rätt å bemälte Herrar, Landskamreraren H. J. Kleverström samt Landssekreteraren och Riddaren Carl Ilane, i påstående att de öfver de ifrågavarande dem häri till last påförde brottsligheter måt:e sig förklara och efter företeende omständigheter ansvara i enlighet med 20 Cap. 7 S Missgerninzsbalken, efter detta lagrums förändrade lydelse i Kongl. Förordningen den 20 Jauuari 1779, jemförd med Kongl. Brefvet den 12 November 1807 och Kgl. Svea Hofrätts derpå grundade universal af den 27 Januari 1808. 60 Cap. 1 och 2 SS Missgernings-Balken samt 1 Cap. 12 Rä tegångs-Balken och ofvan åberopade Kongl. Kungörelse den 21 November 1814, jemte de öfrige lagstadganden och författningar som på detta åtal härutinnan kunna tillämpas. Under ransakningen har äfven blifvit upplyst, att Enspännaren Friberg sjelf uppburit Kongl. Maj:t och Kronan tillkommande afgitt, för en del af den utaf honom hos mig verkställda tidningsstämplingen; men då någon kunskap icke erhållits huruvida Friberg densamma till Herr Räntmästaren och Kammarrätts