Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 februari 1856, sida 2

följd. Om kemiens tillämpning på åkerbruket.) Ehuru åkerbrukets utöfning är nästan lika gammal som menniskoslägtet är likväl åkerbrukets theori ganska litet utvecklad och ännu mindre allmänt känd. Fråga den mest erfarne landtbrukare, hvilka grundsatser som leda honom vid det dagliga utöfvandet af hans yrke; fordra af honom att bestämma värdet af någon växtföljd eller dess relativa förmåga att utsuga jorden, eller hvilka beståndsdelar, som skola återgifvas jorden för att bibehålla fruktbarheten oförsvagad, eler det sätt på hvilket klimatet inverkar på afkastningen. Svaret skall i de flesta fall blifva osäkert och otillfredsställande. Dessa och många andra frågor af dylik natur kunna lösas af vetenskapen och måsto blifva lösta innan åkerbruket kan sägas hvila på en säker grund. Äfven om man icke gör afseende på det kapital, som årligen går förloradt i följd af fruktlösa försök, orsakade af brist på säkra reglor i åkerbruket, så äro olägenheterna dessutom tillräckligt många, för att mana att med all flit vinlägga sig om förvärfvandet af nödvändig vetenskaplig theori. Många som hafva kapital vllja icke välja åkerbruksyrket just för den allmänt omtalade osäkerheten af den vinst, som bör åtfölja detsamma. Många hvilka välja åkerbruksyrket samt hafva kapital vilja icke oinskränkt använda sina penningar på förbättrandet af egendomen, af brist på den knnskap som är nödig, för att med någon grad af säkerhet kunna beräkna vinsten. Liebigs arbete uti åkerbruks-kemie, publiceradt 1840, ådrog sig ganska allmänt åherbrukares uppmärksamhet; genom detta arbete blefvo de först upplysta om den vigtiga tjenst, de sannolikt kunde erhålla genom kemiens tillimpande på äkerbruket. Sir IIumphry Davys arbete i samma ämne kan sägas dernäst haft inflytande på det praktiska åkerbruket. Med sin vanliga skapsinnighet tillämpade han den kemiska vetenskapen på det sätt hvarpå den då förtiden existerade, men vid denna period, då han skref den organiska kemien, var densamma helt och hållet i sin barndom. På de sednaste 40 åren har det kemiska studium hufvudsakligen blifvit riktadt på den organiska naturen och noggranna analyser hafva blifvit gjorda samt meddelade. Skall kemisten genom tillämpandet af sitt studium på åkerbruket kunna riktigt gagna, måste han sjelf hafva begrepp om det praktiska åkerbruket samt hafva en tydlig föreställning om hvad åkerbruket i verkligheten är. Det praktiska åkerbruket består uti att sammanföra visse beståndsdelar, för att användas antingen som föda för menniskan eller andra djur, på en jordrymd, som icke uti dess naturliga tillstånd kan underhålla dem. Denna definition på åkerbruket är vigtig såtillvida, såsom utmärkande åkerbruket i allmänhet från det system som följes i länder hvarest populationen är liten och jorden af mindre värde, der man blott tager jordens naturliga produkt, utan någon ansträngning att föröka den, och öfvergifvande samma jord för en tid för en annan, som ännu är ostörd. Om Liebig hade tillräckligt tagit i betraktande denna utmärkande egenskap skulle han icke hafva antagit att vissa substanser, använda som gödningsämnen, äro af litet värde, emedan örter och träd uti deras naturliga tillstånd kunna erhålla dem uti en tillräcklig qvantitet ur luften. Det stora problem, som bör lösas med afseende på gödningen, är: hvilka substanser äro i allmänhet nödvändiga för att bibehålla jorden uti en tacksam fruktbarhet? Lösandet af denna fråga synes lätt nog, om man blott fäster afseende på sammansättningen af den från jorden borttagna grödan. Men i praktiken erbjuda sig likväl stora svårigheter, som endast kunna öfvervinnas genom en lång serie af noggranna och kostsamma experimenter. Liebigs Ask-theori, grundad på en nogrann undersökning af vexternas aska, har visat sig icke hålla streck inför praktiken. Grunden för denna theori blir felaktig, så snart man betraktar åkerbruket skildt från jordens naturliga produktion. Erfarenheten har visat att åkerbruksväxterna betydligt afvika i ) Föredrag af hr adjunkten Tranberg vid )vetenskapens vänners? sednaste sammanträde.