Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 februari 1856, sida 1

Utrikes Nyheter. KRIGET. Från lägret Sebastopol hafva vi underrättelser af den 4 och 5 Februari. De äro allesammans uppfyllda med beskrif ning om den af fransmännen med bästa resultat utförda sprängningen af det stora fästet Nikolas. Daily News korrespondent skrifver derom följande: Detta ofantliga, för 192 kanoner anlagda fästningsverk har ostridigt, näst efter Fort Constantin, varit det största ryska fäste vid Svarta hafvet och föll, i alla fall, för sin utsträcknings och belägenhets skull, mera i ögonen, än något annat af Sebastopols byggnadsverk. I följd af dess styrka och säkra belägenhet, fördes qvinnor och barn vid belägringens början inom dess murar. Sedermera herbergerade det hela månader: generalerne Osten-Sacken, Todtleben och andra högre officerare. Der voro dessutom ständigt stora trupp-reserver förlagda; långs utefter mnrarna hölls marknad och tidtals tjenade det ock till hospital, kyrka och bostad för de barmhertiga systrarne. — Den 4 emot middagen såg man marskalk Pelissier i sin fyrspända vagn resa till staden; sedan visade sig äfven general Codrington på höjderna; den sednare för att ifrån Redan, den förre ifrån gamla pikethuset betrakta den förestående sprängningen. Alla högt belägna punkter voro snart besatta med officerare af de trenne armåerna; vädret var utmärkt vackert, luften så klar, att man kunde se milslångt, vattnet i hamnen jemt som en spegel, och marken lätt frusen, så att snön knarrade under fötterna. Ryssarne, hvilka blifvit uppmärksamma genom den ovanliga lifligheten på södra höjden, samlade sig i sina förskansningar och vid sina kanoner, nyfiket afvaktande hvad komma skulle. Klockan omkring half två började man med sprängningarna: Tvenne rökmoln ifrån flankbatterierna och derefter det dofva ljudet af två explosioner, icke starkare än dundret af en kanon af grof kaliber, förkunnade att förstöringsverkat börjat. Ryssarne svarade med ett mörsareskott och sköto derpå regelmessigt hvarje minut, men tydligen utan bestämdt mål och mest emot dockornas ruiner. Men efter omkring 10 minuters förlopp vände sig plötsligt allas blickar mot Fort Nikolas. De ryske kanoniererne inställde också sin eld emot dockorna, ty äfven de sågo nu hvarom det hand? lade. Från vestra ändan af det långsträckta fästet uppsteg nemligen ett tjockt, svart, jättelikt rökmoln, ett doft och djupt dån hördes genom luften och marken darrade rundt omkring. Knallen var obetydlig, men då galle