He fridläse på Java. Af Måry. (Forts. fr. föreg. N:r.) Man kunde nu redan utan kikare se Star? med dess väldiga segelmassa och fruktansvärda kanonrad. Surcouf uppställde sina män i en enda linie och tilltalade dem med följande ord: — Detder fartyget är bestämdt att falla i våra händer. Den ena anparten tillfaller retons besättning, den andra tillhör våra fattige. Kaptenen deltager ej i bytet. Aren J nöjda? Alla sjömännen höjde sina änterbilor och ropade: Lefve Surcouf! — Lefve Frankrike! svarade den bretagniske kaptenen och kommenderade den vanliga manövern. Breton sköt ut som en hafsörn på sitt utsedda rof. Alla Surcoufs män hade lagt sig ned på däck, med undantag af grefve Raymond, som stod upprätt, trotsande kulregnet, för att ej skrynkla sitt krås. Breton besvarade ej Stars fruktansvärda kanonad, men det dröjde ej länge, innan de båda motståndarne befunno sig sida vid sida. — Schack och matt! ropade Surcouf i detta afgörande ögonblick. Det var hans vanliga signal. Hans trettio gossar reste sig upp, kastade änterhakarne och rusade med änterbilor och pistoler genom Stars styckeportar. Surcouf i spetsen för de jettestarka sjöbussarne störtade upp på däck och bemäktigade