Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 februari 1856, sida 2

Utrikes Nyheter. Konferenserna i Paris anses ej komma att öppnas förrän den 22 eller 23 dennes, emedan den ene af de turkiske fullmäktige, storviziren Ali Pascha, först anländer den 21 eller 22 dennes. Den ene af de ryske fullmäktige, hr von Brunnow, ankom till Paris den 12 och den andre, grefve Orloff, väntades den 16. Morning Post, hvars notiser, i anseende till bladets ställning till vissa af ministrarne, göra anspråk på tillförlitlighet, har sagt, att det kunde vara möjligt, att de fullmäktige, i stället för att till en början förhandla preliminärerna, genast begynte diskussionen af sjelfva fredsartiklarne, på det målet desto snarare måtte vinnas. Denna uppgift motsades i början af underrättelserna från Paris, men en senare korrespondens derifrån gifver vid handen, att den till en del kan vara grundad. Denna korrespondens säger, att tvenne sätt att gå till väga äro ifrågasatta, utan att det ännu afgjorts åt hvilketdera företrädet skall gifvas. Det skall öfverlemnas åt de fullmaktige sjelfva att i sin första sammankomst afgöra denna fråga. Det ena sättet skulle bestå deri, att helt simpelt gifva de 5 i Wienerprotokollet innefattade propositionerna karakteren af fredspreliminärer och först vid förhandlingen af sjelfva fredstraktaten företaga diskussionen af de punkter, som kunna vara tvistiga. Enligt det andra sättet skulle de fullmäktige i fredspreliminärerna lösa alla de frågor som kunde förorsaka några svårigheter, så att undertecknandet af dessa preliminärer skulle på visst sätt komma på ett ut med undertecknandet af sjelfva fredstraktaten. Förtroendet till fredsverkets framgång bibehåller sig fortfarande i de franska tidningarne. Deraf, att franska kamrarne sammankallats till den 3 Mars, drar man den slutsatsen, att kejsaren tror sig till denna tid kunna i sitt throntal förkunna fredens återställande. I England deremot tager man icke freden för så afgjord som förhållandet synes vara i Frankrike. Mycket antyder, att England med ett visst misstroende och motsträfvighet följer Frankrike på den fredliga bana, hvarpå det blifvit indraget al denna sin bundsförvandt. Det står nu nemligen utan all motsägelse fast, att det är Frankrike som gifvit impulsen till det påbegynta fredsverket. Oaktadt den halfoffic. franska pressens förklaringar om oupplösligheten af alliansen emellan de begge makterna, är det ganska möjligt, att ofvanantydda förhållande kan föranleda en beklagansvärd köld och spänning emellan de hittils så intima vännerna. (Se gårdagens telegrafdepescher). I England fortsättas äfven rustningarne, under det i Frankrike ett relatift stillestånd synes hafva inträdt i desamma. Såsom vi ) Dessa rullor anse vi ej nödigt att här återgifva. De visa, att öfverhufvud 2 å 3 gånger i månaden blifvit till ryttmästaren, numera chefen för skånska hussarerne, frih. Fock hemförde 2 å 3 t:r hafre, 30 a 40 174. hö och 15 å 20 l46. halm, åt gången. Red. at H.T. rr nn NASSER EE