Morgonen kom: solen gick upp. Budbärarens uteblifvande var nu en oförklarlig hemlighet. Grefve Raymond, som annars var så lugn i mötsom medgång, hade gått ned och lagt sig i sin hytt; hans sorg och ångest skydde solens ljus. Surcouf, som slösat så utomordentliga loford på sin swimming-messenger hade slutligen knappt vågat sig för Raymond; den store mannen blygdes som ett barn.