Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 februari 1856, sida 2

dom, utan djupare rötter i det allmänna medvetandet, hvaraf följden måste blifva, att jorden är högst mottaglig för hvarje annat utsäde. På den goda och välberedda jorden förqväfver det goda sädet ogräset och der växa gyllene skördar; den vanskötta jorden drifver deremot äfven af sig sjelf allehanda ogräs, emedan dess inneboende alstringskraft måste på något sätt yttra sig. Och att jorden är sådan den är — derför lära vi väl, när allt kommer omkring, hafva vår statskyrka, med dess privilegierade, i trots af kristendomens tydliga bud med verldslig makt utrustade presterskap, att i första rummet tacka.