Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 februari 1856, sida 3

NE 1 Ekonomiskt. Jäsmunkar. Man lägger ett skålpund finaste hvetemjöl uti en stor uppvärmd spilkum, gör i mjölet en fördjupning, uti hvilken ihälles qvarter varm mjölk, 2 matskedar jäst, I skålp. smält smör, 4 lod stött socker, som förut rifvits på citronskal, 2 lod skalade och finstötta bittermandel samt fyra äggulor, och sammanrör allt detta till en deg, hvilken man arbetar tills den blir seg. Derpå ställer man den att jäsa, hvarefter halfva degen utkaflas till en slants tjocklek, på hvilken lägges sylt fläckvis med en thesked. Sedan detta är gjordt, utkaflas äfven den andra hälften af degen och lägges på den förra, hvars efter munkarne uttryckas med ett glas, så att en syltsläck kommer i hvarje munk. Dessa ställer man på ett varmt ställe för att ånyo komma i jäsning, hvarefter de bakas i kokande smör eller flott, samt väl. tras derpå i stött socker. (J. f. D.) Att baka franska Sockerbröd. Man slå sönder 12 ägg och skiljer gulor och hvitor. De sed: nare vispas först till ett hårdt skum, hvaruti nedröres 12 lod socker. Vidare nedröres häruti de 1 äggulorna, som emellertid blifvi) vispade, jemte 1? lod fint hvetemjöl. Sakta och med en trädsked må ste alltsammans omröras. Nu tar man en tratt, som är enkom gjord till ba kelse och andra bakverk; genom densamma hälleden ofvanbeskrifna smeten på fint och hårdt papper som är besmordt med smör. Man formerar hvilk: faconer man behagar och öfverströr dem med siktad socker, innan de sättas i ugnen. Det socker, son råkar falla bredvid, bortblåser man sorgfälligt frå papperet. När bröden äro gräddade, lossas de med en myc ket tunn knif från papperet. (Fam.-J.)