Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 februari 1856, sida 3

tiga ransakningen om sockerstölden ä Aurore, men i morgondagens tidning skola vi härom intaga ett sullständigt referat. Från Stockholm. Det Bergnöhr-S3öbergska målet förekom åter inför Stockholms rådhusrätt d. 31 Jan. Sedan protokollet för förra rättegångsdagen blifvit uppläst, företrädde nu de då afhörda vittnena, kapten Tune och sältkammereraren Leczinsky, och gjorde ett skriftligt tillägg till sina förut afgifna vittnesmål. Detta innehöll hufvudsakligen att de 4 å 5 särskilda gånger varit löjtnant Wickman följaktige då han af Bergnåöhr återfordrat de emottagne 1000 rdr bko, och att Bergnehr hade förklarat sig icke då kunna återlemna penningarne samt vid ett af besöken uppgifvit att de skulle varit i hr generaltulldirektören Gyllenhaals hand, men blifvit af honom till Bergnehr återlemnade. Fältkamreraren Leczinsky tillade särskildt, att han hört B. vid ett tillfälle, sistl. sommar sedan B. emottagit penningeremissen, försäkra Wickman, att genom B:s bemedling 2:ne då namngifne personer lyckats att genom dylika rekommendationer erhålla tulltjonster på Gottland samt att Bergnehr i Augusti månad tillstyrkt Wickman att realisera sin såväl fasta som lösa egendom å Gottland och med familj hitflytta, emedan den utlofvade tjensten snart var att förvänta, derigenom att tullinspektorsplatsen i Figeholm vore ledig och hvilken plats W. med säkerhet kunde påräkua att erhålla. Derefter företrädde löjtnant Wickman å svarande sidan och anhöll att få uppträda såsom mellankommande part. Sådant bestreds af Bergnehr, och efter öfverläggning afslog domstolen denna begäran på den grund att mergnehr icke förde någon ansvarstalan mot Wickman utan endast mot Sjöberg. Mot detta beslut anmäldes missnöje såväl af Wickman som Sjöberg. Sjöberg inlemnade nu 2:ne af därgnähr uthändigade och till Leczinsky ställda bref, hvilka Sjöberg yrkade måtte uppläsas och i protokollet intaga-. Bergnhr bestred sådant, men efter öfverläggning bifölls af domstolen Sjöbergs begäran. Ett af dessa bref innehöll: rjag har just i dag talt vid baron, jag träffade honom vid Röda Bodarne, och han försäkrade mig att saken står godt för vår spekulant.? Det andra innehöll: bed Wickman vara lugn, höga vederbörande kommer snart hem till Stockholm, ty flere embetsresor återstå ej. Bergnthr genmälte att de nu upplästa brefven endast rörde en enskild affär. Derefter inlemnade Sjöberg originalet till en af Bergnehr den 11 Dec. sistl. år till Wickman å 900 rdr bko utfärdad och efter fyra månaders tid förfallen revers, hvilken skulle utgöra ersättning åt Wickman för emottagna men icke redovista penningar. Sjöberg förklarade nu att, då genom såvil vittnesintyg som bref tydligen vore utredt att Bergnöhr begagnat baron Gyllenhaals namn för att skaffa sig penningar, Sjöberg icke kunde undgå att yrka, det icke allenast baron Gyllenhaal måtte kallas att personligen tillstädeskomma, utan äfven att, då beskyllningarne blifvit gjorda mot en af Konungens högst betrodde män, allmän åklagare måtte tillkallas, på det Bergnähr mätte komma att stånda laga ansvar för de gjorda lögnaktiga och smädliga beskyllningarne. Efter öfverläggning förklarade domstolen sig icke kunna bifalla det framställda yrkandet. Målet uppsköts.