om billigare bröd och kött. Populär-disetetisk afhandling af Doktor L. A. Soldin. I England förtär hvarje person under årets lopp i medeltal 4—5 gånger mera spanmål, an i Tyskland och Frankrike. Detta bidrager otvifvelaktigt mycket dertill, att i förstnämnde land årligen blott en menniska af hvar 48:de till hvar 50:de dör, då deremot i Tyskland och Frankrike dödligheten är en på 40. Folket i England har utsigt attlefva hela 8 till 10 år längre, än i de båda andra ifrågavarande länderna. IIäraf inses nödvändigheten att sörja derför, att den mindre bemedlade kan för billigt pris köpa mycket bröd, hvilket sednare vetenskapen lärer bör vara i alla afseenden godt, d. v. s. närande, helsosamt och välsmakande. Att detta uppnås, härtill tror jag mig hafva i någon mån bidragit, då det bröd, jag låtit baka, är välsmakande och dessutom billigare, än vanligt bröd, — detta erkännes allmänt — samt dessutom lika närande som kött. Detta sednare inges ännu icke af hvar och en, ehuru arbetsklassen visserligen medgifver, att mitt bröd mättar bättre, än samma vigt af det vanliga. Då emellertid beviset, att mitt bröd har sistnämnde egenskap är lätt att fatta, så kan detsamma här vara på sin plats. Utaf de kemiska undersökningar, hvilkas resultater stå anförda i t. ex. följande, allmänt värderade, verk: Budges Physiologie, Moleschotts Diätetik der Nahrungsmittel och ett mera populärt arbete, nemligen Johnstonis Hvardagslifvets Kemi finner man, att kött innehåller i medeltal, högst tilltaget, ungefär 18 4 egentligen köttartade delar, det är s. k. proteinämnen. Det finnes nemligen något obetydligt mera än 18 7 proteinämnen i oxkött; men i allt annat kött mindre än nyss uppgafs, så t. ex. i forellens kött 155 2 och i kabiljons blott 13 2, proteinämnen. Sådane köttartade ämnen, s. k. proteinämnen, finnas för öfrigt icke allenast i kött, ägg, mjölk, ost, utan ock i alla frön (således i spanmål, ärter, bönor), rotfrukter, t. ex. potatis, och grönsaker, som vanligen förtäras. Proteinämnen äro de aldra vigtigaste födoämnen, som genom maten införas i vår kropp, och är ett proteinämne, hvilket det än vara må, i det aldra närmaste lika närande som ett annat. Nu in— nehåller rågmjöl ungefär 12 4 proteinämne,. hvetekli mycket mera, lika mycket sädant som kött nemligen 18 2, och bönmjöl minst 28 f4 proteinämne, således ungefär 4 sådant mera än kött, hvarföre ock Moleschott kallar bönor och de ungefär likadant sammansatta ärter och linser för de fattigas tröst. Mitt bröd bakas af 7 delar osiktadt rågmjöl, 4 delar bönmjöl och 2 delar godt hvetekli. Enligt detnu anförda, finner man lätt, att den väsendtligast närande förmågan (det är: proteinmängden) i mitt bröd är följande: I de håa:del:a rågmjöl finnes ungef. 654 protainämnen. 1 bönmjöl ,, minst 84 4 dito. — 3 hvetekli ungef. 22 ad dito. således sammanlagdt ungefär 177 vn protainämnen. Ifrån dessa 173 protainämne måste dock subtraheras 17, emedan mitt bröd, enligt gjord analys, innehåller ungefär 20 2 mera vatten, än de ämnen, hvaraf det bakats, så att det innehåller ungefär 16 27 proteinämne, d. ä. ungefär 2 2; sådant mindre, än oxkött och lika mycket dylikt som kalfkött (se Budges Physiologie sid. 88). Mitt bröd innehåller dessutom ungefär 23 2; och oxkött ungefär 3 24 fett: men icke dessmindre finner man att mitt bröd närer mera än det bästa oxkött emedan, som nämndt, det innehåller ej mycket mindre proteinämne än oxköttet, men deremot ungefär 45 7 af födoämnets stärkelse, hvaraf intet spår finnes i kött. Dessutom må nämnas, att mitt bröd är minst 2 gånger mera närande än vanligt mjukt rågbröd, som, enligt Johnston, innehåller 5 4 proc. protein (mitt innehåller minst 16 proc.) och ungefär lika mycket fettbildare (stärkelse o. 8. v.) som i mitt. Då dessutom det nya brödet innehåller hvetekli, så är dess stärkelse derigenom lättsmältare (se Bonnierska upplagan af Johnstons Hvardagslifvets kemi sid. 102), och då bönmjölets proteinämne är, enligt Moleschott, lättsmältare, än rågens, så följer häraf, att mitt kraftbröd är lättsmältare än vanligt rågbröd. Kalktillsats, såsom Liebig föreslår, gagnar ill inagantinne 4 Jaan sp oo Jepp