Litteratur. Försök till en Statsekonomisk Statistik öfver Sverge, af C. A. Agardh. (Forts. fr. n:o 20.) Man kan, yttrar vår förf., indela det menskliga eländet i tre perioder: Vildhetstillståndet, slafveriet eller hungerseländet, hvilka hafva efterträdt hvarandra i folkens utveckling. Under vildhetstillståndet finnas inga slafvar. De vilda döda öfvervunna fiender. Slafveriet är den första gnistan af mildhet hos vildarne. Hvad vi nu anse såsom ett barbari, var då en välgerning för menniskoslägtet; ja man kan säga, att slafveriet är första steget till civilisation; ty slafvarne användes att arbeta och med arbete följa produkter, högre och finare behof samt slutligen civilisation. Vi vilja ej tvista med förf. om denna åsigts rigtighet, ehuru åtskilligt vore att deremot invända, likasom i afs. å satsen att inga djur begagna sina likar till slafvar ). Lika litet ) I Zimmermanns beskrifning på Jorden och dess Under förekommer i detta afseende följande märkliga uppgifter; Ibland myrorna gifvas några högst märkvärdiga djur. Underbar är deras kärlek sinsemellan; de smekas, de visa den största omvårdnad om sjuka, sköta sina ungar och bilda en familj i ordets bästa mening; mot andra åter kunna de vara så stridslystna, att de slåss ända till döds och leverera ordentliga stora bataljer, göra fångar och tvinga dessa såsom slafvar på arbete, ja de skaffa sig t. o. m. slafvar ur helt andra djurarter och använda dem isynnerhet till lastdragare. Så göra en slags amerikanska myror med en art Blad-löss, djur, som äro 6 å 7 gånger så sto