Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 januari 1856, sida 1

Statistiskt. Svenska Tidn:n meddelar följande ur el fransysk tidning hemtade siffer-swmmanstall ningar, rörande sjöfarten genom Öresund un der det sistförflutna året 1855. Antalet handelsfartyg, som gått igenom Sundet un. der de 11 första månaderna af detta år, ut jord15,193, hvaraf 7,684 gående från Nordsjön till Östorsjön, och 7,509 gående från Östersjön till Nordsjön Dessa siffror, äfvensom det nästföregående årets, utvisa en uppenbar inverkan af kriget; detta synes bäst af följande sammanställning: År 1854 gingo genom Sundet 15,670 fartyg. ; 21,512 1852 17,545 1851 19,906 Medeltalet blir omkring 19,000 fartyg årligen, hvilket torde representera en transport af inalles 5 millioner tons, d. v. s. lika med franska handelsflot ans hela drägtighet, kustfarten inberäknad Häruti inbegripes icke den också rätt betydliga affärsverksamheten mellan hamnarne inuti sjelfva Östersjön, hvilken eger rum mellan strandmakterna, Preussen, Ryssland och de skandinaviska staterna. Nästan alla länder i Europa, och äfven Förenta Staterna, deltaga i denna sjöfart på Östersjön, hvars vigt derutaf kan mätas. Ryssland innehar dervid vanligen ett högt rum: år 1853 uppgick Rysslands andel till 1,202 fartyg. Det faller af sig sjelf, att år 1855 nägot ryskt fartyg icke gick igenom Sundet, som redan år 1854 besöktes endast af 178 moskowitiska segel. Preussen har dragit en liten vinst af denna den ryska handelsflottans tvungna overksamhet; dess rörelse bestiger sig till 2,718 fartyg. Första rummet tillkommer dock den svensk-norska flaggan, som der räknar 5,151 segel; dernäst komma: England med 2,347 (353 mera än ar 1854); Holland 1,545 (174 mera än 1854); Danmark 1,515 (mot 2094 år 1853); Hannover 681; Hamburg, Bremen och Liibeck 122; Förenta Staterna 42 (mot 96 under året förut). Franska flaggans rörelse har år 1854 starkt aftagit; den föll från 343 till 87. År 1855 höjde den sig något, neml. till 126. Handelsrörelsen på Östersjön, så vigtig genom ymnigheten och beskaftenheten af de råämnen, hvarmed norden kan förse Europas manufakturidkande länder, är i detta ögonblick betydligt hämmad — ett förhållande, som kriget fortsätitande icke kan förfela att ytterligare förvärra. Mer än något annat land hafva kustländerna vid Östersjön en omätlig fördel af freden, Danmark i främsta rummet, som ser förminskas både sina egna handelsförbindelser och inkomsten af sin Sundska tull: en inkomst, hvars belopp man icke officielt känner, men som uppskat