Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 januari 1856, sida 2

ominst 123,000 personer, kan ej bli annat än ett löst hugskott. Att följa Forsells exempel och till nödlidande? räkna de 324,000 backstugusittare, som skola finnas i Sverge, är lika origtigt, som det efter Tegnr anförda högst orättvisa och skefva omdömet om samma backstugusittare. De som så hårdt klandra dessa lättingar, som endast slå sig för sig sjelfva för att slippa tjena, såsom chargonen påstår, gjorde väl, om de ville sätta sig i den tjenande kroppsarbetarens ställning. Kanske skulle då äfven de föredraga, att heldre lefva, om ock än så torftigt, i sin usla backstuga, men dock äga någon frihet och något som man kan kalla sitt, än att gå i årstjenst. Med större bekymmer skulle man betrakta uppgiften om att antalet af häktade personer i rikets samtlige fängelser ifrån 12,674, som de utgjorde under loppet af 1835, på 18 år så ökats, att de under loppet af 1853 utgjort 21,668; derest man ej erinrade sig den häktningsifver, som på åtskilliga orteri riket gjort sig gällande. Längre fram visar ock förf:n, att ifrån 1846 till slutet af 1853 antalet af tjufnadsförbrytare minskats med nära 2000, och likaså har antalet af förfalskningsbrott minskats. Antalet af våld emot personer, hvarigenom allmän frid brutits, samt afslagsmål i allmänhet, var under åren 1846—1853 nära nog oförändradt; deremot hade antalet af för fylleri åtalade under samma 7 år ökats med icke mindre än nära 4000, och af personer för fylleri sakfällde med 3,900. Förf:ns mörka tafla om tillväxten af de häktades antal i Sverge blir genom dessa upplysningar betydligt mildrad. Ett slutresultat i siffror rörande eländet i Sverge vinner förf:n genom följande uppställning: Fattighjon 123,000 Nödlidande, minst, 123,000 Häktade under året 18,367 Fångar 3,300 Pionieroch Fästningsklassen 1,432 Fallna qvinnor 90,000 eller i rundt tal 359,100. Då vi nu räkna rikets hela folkmängd till 3,500,000, så utgöra, utropar förf:n, nödens och eländets offer mer än en tiondedel af Sveriges befolkning. Vi behöfva ej vidare anmärka huru origtig vi finna hela denna kalkyl. Med detsamma kunna vi ej undgå att beklaga att genom dessa skefva och lösliga uppgifter ännu en skugga blifva kastad öfver vårt land, så att man i främmande länder skall stadfästas i sin tro, att Sverge vore ett land af alltmer tillvexande brott och elände, hvilket det lyckligtvis icke är. (Forts.) MYSER TBK SYD — TN Y 4 oo m — 2— om