Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 januari 1856, sida 3

Article Image
en förtjent uppmuntran genom ett talrikt besök af den musikälskande allmänheten. Musikvän. VESA Syckegods. Ben största argare i verlden är för närvarande hjulångaren Persia, som den 10 Januari 1856 på sin första tur från Glasgow, der den blitvit bygd, inträfiade i Liverpool, för att den 26 dennes göra sin första resa till Newyork. Hvad rymlighet och beqvämlighet för passagerare beträffar, skall doetta fartyg vida öfverträrsa alla hittills bygda. Det är ifrån gallion-hufvudet till hackbrädet 390 fot långt; dess längd i vattengangen är 360 fot, skräfvets bredd 45 fot, totalbredden (med hjulhusen) 71 fot, djupet 32 fot, skofvelhjulens diameter 40 fot och drägtigheten 3,600 tons. — Maskinen har enligt regeringens noggranna mätningssätt 900 men enligt den amla Wattska mätnings-principen (33,000 Sen hästkraft) emellan 4000 och 5000 hästars kraft. Lastrummet är afdeladt i 7 från hvarandra skiljda vattentäta afdelningar, af hvilka hvar och en är ungefär 90 fot lång, 16 tot bred och 20 fot hög. De befinna sig efter längden, i midten af fartygets skråf och hafva kolförråden på båda sidor om sig. Dessutom har fartyget en verkligt dubbel botten, hvars inre del skall utestänga vattnet, i händelse den yttre blir skadad. Det innehåller skiljda och rymliga hytter för 250 passagerare, utrymme för den till 150 personer anslagna manskapsoch betjenings-personalen, och en stor matsal jemte andra lägenheter på däck. Vigten på denna kolossala ångare, maskinen inberäknad, uppgifves vara 5,400 tons, och dess djupgående 23 fot. Sin första profresa från Glasgow till Liverpool, ett afstånd af 175 knop (203 eng. mil) tillryggalade det på 10 timmar 43 minuter, hvilket i medeltal utgör en hastighet af 16 knop (19 eng. mil) i timman. Förenta Staternas handelsflottas tillvext. Enligt den af finansministern Guthric för kongressen uppsatta berättelse om skeppsbyggeriet i Förenta Staterna från den 1 Juli 1854 till den 30 Juni 1855, bygdes under nämnde tid inalles 2.024 fartyg, af 583,450 tons drägtighet. Af dessa voro 331 fregaltoch barkskepp. 126 priggar, 635 skonertar, 669 slupar och kanalbåtar samt 243 ångfartyg, Af de större segelfartygen bygdes de flesta på i Mainces varf. Denna unionens nordligaste stat, hvars hamn Portland, genom grand-trunk-jernbanan för Europa bildar den bästa förbindelsen med Canada, äger ganska många rika skogar i grannskapet af floderna, hvarigenom transporten till varfven af det fälda skeppstimret med proportionsvis ringa kostnader möjliggöres. Der bygdes 213 fregattoch barkskepp, 167 briggar, 68 skonertar, 2 slupar och 6 ångfartyg, af tillsammans 215,904 tons drägtighet. Största antalet af slupar och ångbåtar lemnade staten New-York, nemligen 74 ångfartyg och 356 slupar och kanalbåtar, af hvilka de flesta skola användas för trafiken i statens norra och vestra delar, på Eriekanalen och Hudsonfloden. De derstädes inalles bygda 554 fartygen hafva 115,231 tons drägtighet. Vid skeppsbyggeriet, likasom vid alla andra yrken inom unionen, visar sig den fria verksamhetens företräde framför slafarbetet. Oaktadt de 15 slafstaterna, utom hamnstäderna vid mexikanska viken, äga större hafskuster vid atlantiska hafvet och genomströmmas af väldiga floder, bygdes derstädes sistlidet är endast 347 fartyg af 56,813 tons drägtighet, emot 1,677 fartyg af 526,637 tons drägtighet i de 16 staterna med fritt arbete. Slafveriet är en social sjukdom, hvarigenom välståndet och moraliteten i unionens södra stater lida betydligt. En nordamerikanska reste nyligen på jernbanan till Chicago, medförande sin älskade under resan aflidne mans lik, hvilket hon ville begrafva i sin hemort i de östra staterna, ty hon kunde omöjligen fördraga den tanken att stoftet af honom, som hon så högt älskat, skulle hvila i den aflägsna främmande vestern. På vägen till Chicago lärde hon dock känna en ung man 2 hvilken kärleken — , till den döde så hastigt öfvergick, att hon vid framkomsten till jernbanegården i Chicago genast aflägsnade sig i sällskap med sin nya bekantskap, qvarlemnande det älskade liket, hvilket hon alltsedan glömt att återfordra. Horace Vernet, den berömde 70-årige fransyske målaren, är för närvarande sysselsatt med en stor af prins Napoleon beställd tafla, föreställande slaget vid Alma. På bergshöjderna i bakgrunden ses fransmännen redan i kamp med ryssarne, under det nedanföre i dalen prins Napoleon förer sina trupper i striden. En alfrescomålnirg föreställande Carl den Store, har af belgiske bildhuggaren Jehott blifvit upptäckt på muren i ett väggskåp i Vaticanska bibliotheket i Rom. Denna alfrescobild härrör från de sista åren af 8:de århundradet, eller från den tid då Carl befriade påfven Leo III. Jehott vill efter denna bild meisla en staty, om är bestämd för staden Littich. Fiskfenomen. Från Rostov vid Donfloden i Ryssland berättas, att 2 bröder, ägare till färginrättningen vid Kasanskaja-Staniza, en dag varseblefvo i floden en stor fisk, den de dock blott ansågo för ett annat på vattnet flytande föremål. Följande dagen varseblefvo de skaror af betydligt stora fiskar simmande uppför strömmen. Bröderna förfärdigade då några ofullkomliga fiskredskap, hvarmed det på tre mänader lyckades dem att fånga 68 störar från 11 till 42 ll. vigt. Platsen der de fångades ligger 35 svenska mil från Dons utlopp, och ingen kan erinra sig att detta fiskslag någonsin förr ur sjön uppkommit så långt i floden. Flere tro att kanondundret från fransk-engelska eskadern i Azovska sjön skrämt fiskarne, liksom äfven, under Catharina den storas krig mot Sverige, fiskarne i granskapet af Petersburg i stor mängd skola hafva trängt sig till stranden. — Såsom en följd af Sveaborgs bombardement uppgifves äfven den omständigheten, att alla trähus i Helsingfors denna vinter äro mycket svårare att uppvärma än tillochmed under strängare vintrar. Man tillskrifver detta fenomen den skakning, som husen lidit af denna kanonad och hvarigenom bjelkfogningarne blifvit glesare. —L— —j—ss—ss—4 — — derverk. De slogo en krets kring kreolskan, för att leka med fågeln, men denne högg vildt med näbbet mot de plumpa bronsfärgade fingrar, som närmade sig honom, och tog slutligen sin tillflykt i sin nya

23 januari 1856, sida 3

Thumbnail