Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 januari 1856, sida 1

Be fridlöse på Java. Af Möry. (Forts. fr. föreg. N:r.) Sedan detta var uträttadt, återvände Paul till ruinerna och visade sig varm och flämtande, men med glädtig uppsyn inför sin sköna följeslagerska. Alla försigtighetsmått voro emellertid ännu icke tagne. Sedan Paul omtalat för Aurore det goda bruk, han gjort af krusflorsduken, och gifvit noggrann beskrifning på sina öfriga krigsknep, lemnade han henne för andra gången, för att insamla proviant af sådant slag, som skogen kunde erbjuda. Brödträd och kokospalmer växte ymnigt i grannskapet, midtibland de trettiotvå olika slag af ekar, som Humboldt upptäckt i Equatorns zoner. Efter tvenne ströftäg i denna Skaparens lustgård var redan ett tillräckligt förråd af liismedel samladt. Aston åtog sig att gå på jagt för egen räkning. Vattnet i fontänen, som flutit sedan skapelsens första dagar, var ej en försinande Najad, sisom Peneus eller Eurotas källor. Flyktingarne kunde säledes med Guds bistånd utan fruktan för hungersnöd, lefva någon tid i denna fristad. Nattens skuggor rufvade ännu öfver ödemarken, men ett och annat qvitter i trädens toppar tillkännagaf, att solen snart skulle visa sig i öster; i en zon, som saknar morgongryning och aftonskymning, känna fåglarne denna tid bättre än menniskorna. Paul