Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 januari 1856, sida 1

Den 22 Januari. Under öfverskrift: En granskning af den allmänna Europeiska politiska!ställningen till krigsfrågan, med särskild tillämpning på Sverges förhållanden? har Östg. Corresp. meddelat en följd af uppsatser, hvilkas sednaste afdelning uttalar några äsigter, dem vi så mycket heldre återgifva, som de i hufvudsaken öfverensstämma med hvad längesedan blifvit i Handelstidningen yttradt. Den ifrågavarande uppsatsen lyder sålunda: Sveriges sednast intagna politiska ställning till det vestra Europa utgöres af det med Frankrike och England ingångna förbundet, hvarigenom dessa makter förbinda sig, att mot Ryssland garantera vårt bestånd. Neutralitetens ursprungliga form var icke mera hållbar, hvarken inför vestmakterna eller inför nationen; den har således måst vika för den starka påtryckningen, som särdeles från och med högsommaren sistlidne år utgick från vestmakterna, äfvensom för den inre påtryckningen, som började blifva besvärligare samtidigt med utgifvandet af de Schinkelska minnenas 6:te del; när nu härtill kom den danska riksrättsaktionen, som yppade åtskilliga okända förhållanden, med afseende på neutralitetens inre historia och verkliga andemening, och som sednast fått en ännu klarare belysning genom gen. Canroberts kalla emottagande i Köpenhamn, förefunnos icke mera några förnuftiga skäl för de sålunda afslöjade förhållandena. Neutralitetens primitiva rol var nu utspelad; den var också alltid hinderlig för de fosterländska intressena och slutade med att icke mera gagna styrelsen, särdeles sedan den förlorat all sin penningevärpande förmåga; den bortkastades således, som en utkramad svamp, som ett förnödt verktyg. Då emellertid de politiska opinionerna inom Sverge till den anmärkningsvärda grad varit återhållsamma och anspråkslösa, att de af styrelsen endast begärt ett märkbarare närmande till vestmakterna, skall det nya förslaget, så litet det än synes vara frugten af en fullkomligt fri vilja, utan tvifvel af nationen emottagas med glädje och tacksamhat, såsom utgångspunkten till en ny politik, som bättre än den från 1812 återgifver vår histora, våra minnens känslor och intressen, då det ryska protektoratet dermed blifvit uppsagdt, och den hämm-sko borttagen, som förhindrade våra yttre och inre förhållandens nyttiga, frisinnade och fosterländska riktning. Då neutraliteten, fastän rubbad till formen, dock, med afseende på krigsfrågan, är bibehållen, och den vunnit en stor anhängighet inom nationen, icke derföre, att den gått Rysslands intressen tillhanda, utan derföre, att den ansetts gagna Sverges merkantila intressen, kan det vara skäligt, att en gång opartiskt undersöka, hvilka förtjenster i sjelfva verket böra tillerkännas densamma. Det skall då visa sig, att man gjort sig ett alldeles ena — ——