Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 januari 1856, sida 2

— (leddeladt.) Rörande Allmänna och Sahlgrenska sjukhusets verksamhet unI der det sistförflutna året meddelas, enligt föreskrift i gällande reglemente, till stadens innevånares kännedom, följande öfversigt: I Sahlgrenska sjukhuset hafva från den 1 Januari till den 1 April blifvit vårdade: Inoch utvärtes sjuke 187. Barnaföderskor . . .. 52.939, Af hvilka voro: Qvarliggande från år 1854 sjuke 46. Barnaföderskor . so so. 1.i. 53. Emottagne under de första 3:ne månaderne: Sjuke . . . . . . 141. Barnaföderskoer... . 45.186. Summa 239. Af desse utgingo friske 210. Förbättrade 11. Ohulpne 5. Döde äro 13. (omkr. 51 25.) Summa 239. Antalet af underhållsdagar för desse 239 pat. utgjorde 6769 Under dessa 3:ne månader blefvo derstädes 45 barnaföderskor förlösta med 47 lefvande och 1 dödfödt barn, af hvilka 16 voro äkta och 32 oäkta. 3:ne tvillingsförlossningar hafva förekommit. Efter den 1 April, då Sahlgrenska sjukhuset införlifvades med stadens nya sjukhus, under benämning af Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset, och sjukvården inom detsamma fördelades på 3:ne afdelningar, hafva derstädes blifvit emottagne: På Medicinska afdelningen . . . . . 478. Chirurgiska ss ss so . 248. Barnsängs r . 127.853, Af desse utgingo: Från Medicinska afdelningen friske 356. Förbättrade 25. Ohu!pne 14. Döde äro 45. (omkr. 93 eå. Qvarliggande vid årets slut 38. 478. Från Chirurgiska afdelningen friske 169. Förbättrade 26. Ohulpne 11. Döde äro 10. (omkr. 4 26.) Qvarliggande vid årets slut 32. 248. Från barnsängsafdelningen friske 116. Qvarliggande vid årets slut 11. 127. 853 Underhållsdagarne från den I April till årets slut hafva utgjort för ofvannämnde 853 pat. På Medicinska afdelningen 8286. Chirurgiska 6957. Barnsängs 1726. Summa 16,969. Under de 9 sista månaderne af året förekommo 126 förlossningar med 122 lefvande och 6 dödfödda barn, af hvilka 24 voro äkta och 104 oäkta; 2 tvillingsförlossningar. 8 utgingo oförlösta, för att senare å nyo intagas. Göteborg den 7 Januari 1856. Sjukhus-Direktionen. — Under öfverskrift Kongl. kommerskollegii kalfvar berättar A. B. följande historia, som äfven på vår ort haft sitt motstycke. Under semmaren, för ett eller två år sedan, ankom med ett fartyg från England till en viss stad på vår vestra kust en kalf af ädelt blod, införskrifven på begäran af en possessionat i mellersta Sverge, genom en handlande i staden. Tullbetjeningen, som glömt det 4 eller 5 år gamla förbudet, emottog honom utan all misstanka — helst han alldeles icke såg farlig ut — och tillät honom stiga i land och afföras till köpmannens boning. Men snart vände sig bladet! Tullehefen, underrättad om den fientliga landstigningen på Sverges heliga, för John Bulls ladugårdsafvel förbjudna jord, råkade pligtskyldigast i stor förskräckelse och sände bud till köpmannen att denne genast skulle exportera kalfven till England. — Mannen vägrade. Att bryta sig in i ladugården och taga kalfven med våld, hade sina betänkligheter. Hvad ville man göra? Skulle icke karantän kunna vara nog? Derom innehöll författningen intet; men då karantän ansågs tillräcklig att skydda menniskolif i fråga om kolera, borde väl behofvet af skydd ej vara större för nöten. Slutligen kom man öfverens att den resande kalfven skulle placeras hos en veterinärläkare, der han ej kunde komma i beröring med några : af sina svenska bröder, och således sättas i ett slags karantän, under det förfrågan afgick till vederbörlig auktoritet i Stockholm. Skrifvelser vexlades, de kloke lutade sina hufvuden tillsamman — ja! det var klart, kalfven borde resa ut igen; men den envise köpmannen svarar ju att han gör det ej och att han viker blott för våld. Hvad skall man då göra? Införas fick kalfven ej, karantän gillas ej, anbefalla hans slagtande kan man ej, ty han har den oförskämdheten att må mycket väl. Der stod man nu! Det säges att när läkarne ej finna det löna mödan att ordinera för en sjuk, så besluta de att använda den exspektativa metoden. Så gjorde ock auktoriteterna, och — förun2— — —-—