Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 januari 1856, sida 2

väl som under dess utveckling, en källa til de allvarligaste betraktelser för konungens regering. Ju mera denna kamp vunnit i utsträckning, desto mera hafva olägenheterna af kriget närmat sig våra kuster, och desto mera hafva vi bordt betänka de faror, som det skulle kunna bringa öfver oss sjelfva. Genast från fiendtligheternas början har konungen högt förklarat den väg han räknade på att följa och under loppet af dessa två snart tilländalupna år har H. Maj:t aldrig afvikit från denna väg, ty Han hade moget öfvervägt de politiska förhållandena och insett, att hans rikens intresse och lugn föreskrefvo det handlingssätt, som han, i samverkan med sin höga granne, konungen i Danmark, hade antagit och allt hitintills vidhållit. Men på samma gång H. M. sålunda iakttagit en sträng neutralitets föreskrifter, har Han icke kunnat undgå, at rådfråga det förflutnas lärdomar I oh tillämpa dem med ett visst förutseende på sina konungarikens blifvande fördel, hvilkas trygghet utgör den första af hans pligter, likasom föremålet för hans käraste önskningar. Farhågorna för framtiden, grundade på erinringar, som äro alltför kända för att behöfva upprepas, och närda af de svårigheter, som blifvit gjorda af Ryssland mot ett tilliredsställande ordnande af gränse-förhållandena i de nordliga provinserna, hafva ej kunnat annat än ytterligare ökas genom uppdagande af denna makts inkräktnings-planer i Orienten. Under andra mera gynnsamma förhållanden skulle dessa planer kunna erhålla en utveckling i norden, som kunde blifva af den art, att de komme att sätta oss i allvarligt bryderi. När derföre Frankrike och Storbrittanien föreslagit en defensiv-allians, hvars ändamål är att försäkra de förenade konungarikenas integritet, har konungen ansett det vara sin pligt, att med ifver (empressement) antaga en garanti, hvars nytta är lika så uppenbar som obestridlig. Ingen känner hvilka möjliga händelser framtiden bär i sitt sköte och under omständigheter så svåra som den närvarande tidpunktens, har hvarje suverän till pligt, att vara betänkt på att bevara de folks oberoende, som af Försynen äro anförtrodda åt hans omvårdnad, samt försäkra deras bevarande. Det äv i denna tanke, som ett fördrag blifvit afslut dt i Stockholm, den 20 sistl. månad, mellan de förenade konungarikena å den ena sidan, samt Frankrike och Storbrittanien å den andra, ett fördrag, hvars text här bifogas, och hvilket blifvit ratifieeradt i Stockholm d. 30, i London den 29 och i Paris d. 28 samma månad. Önskande att denna handling må komma till de vänskapliga och allierade regeringarnes kännedom, har konungen befallt, att den skulle till eder öfversändas, för att meddelas med den regering, hos hvilken ni har äran attvara ackrediterad. Ni bör bemärka, M. H., att ordalagen i detta fördrag äro alltför bestämda, för att kunna underkastas någon misstydning. Den allians, som afslutats, är defensiv; det skall bero af Ryssland att hindra dess tillämpning, emedan denna icke skall komma att äga rum annat än till följd af ett anfall å dess sida. Må Ryssland respektera vårå rättigheter; må det upphöra att ingifva rättvisa farhågor för upprätthållandet af den politiska jemnvigten i Europå, och detta fördrag skall icke lända Ryssland till något förfång (ne lui portera aucun prejudice). På samma gång bör ni, M. H., fästa uppmärksamheten derå, att detta fördrag icke medför någon förändring i vår närvarande ställning, vår neutralitetsförklaring äger alltjemt bestånd och skall fortfara att tillämpas, såsom det skett allt hittills. Jag älskar att tro det regeringen skall göra rättvisa åt de afsigter, som lifvat Konungens regering och att den skall vara öfvertygad det, långt ifrån att vilja öka de närvarande förvecklingarne, Konungen endast varit betänkt på att förekomma eventualiteter, som i framtiden kunde väcka nya sådana. Detta fördrag har blifvit likaledes meddeladt kabinettet i St. Petersburg. kv Undert. Stjerneld.j Det är glädjande att genom den utländska pressen hafva erhållit del af denna för vårt land betydelsefulla handling, hvilken sannolikt kommer att blifva föremål för många utläggningar både inom och utom landet. I Wermlandsposten skrifves d. 12:te dennes: Enskilda resande, som besökt marknaden i Filipstad den 8 dennes, berätta, att den vaest iii ——