Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 januari 1856, sida 1

Ett uttryck af djup nedslagenhet hvilade i detta ögonblick på den unga grefvinnans anletsdrag. För henne fanns således ingen fristad, ingen hvila! Knappt hade hon, såsom genom ett underverk, undkommit en vild malajs klor, förrän hennes ungdom, skönhet och älskvärdhet, midtibland kristna och civiliserade menniskor, störtade henne i samma faror, samma stormar, lät henne bli föremål för samma lidelser soch passioner. De andra nybyggarne trodde, att Paul plötsligt blifvit offer för den under equatorn vanliga, af sinnesförvirring åtföljda hjernsjukdom, som kallas solstygn. Raymond, som var uppriktigt tillgifven den nuge Panl, (vågade ej göra sin myndighet och inflytande gällande; han blickade stillatigande utåt hafvet, för att återvinna sitt lugn och låta en vrede sjunka, hvars anledning han ej misstänkte. Grefvinnan Aurore, som sökte en utväg att utplåna intrycket af den obehagliga tvisten — och då qvinnor söka en utväg, finna de den alltid — bemödade sig att le och sade med den lNjufvaste klang i sin söst: — Jag hör, att J alla ären af motsatta tankar med herr Paul; men såag .. jag är af samma mening som han. I Paul stirrade förvånad på grefvinnan. I hans ögon glänste tvenne tårar. — Hvilken är då er mening, fru grefvinna? frågade Raymond. — Jag vill göra er ett förslag, mina goda beskyddare. — Låt höra! låt höra! ropade flera röster. — Jo, jag föreslår, att vi, till invigning af den befäsfning, J nu tulländat, skola allesamman sitta uppe i natt i stora salen, der Jag för er vill berätta historier från Mysore. — Ja, ja, ropade flera röster. Paul var i yttersta grad förvänad, men hans anletsdrag antogo smäningom en lugn prägel. Det var svartsjuka, en omotiverad och grundlös svartsjuka, som ett ögonblick förvirrat hans sinnen. Under skaymonds begäran att ensam få tillbringa nästkommande natt på hafastranden, misstänkte ynglingen ett hemligt möte mellan honou och grefvinnan — ett möte, som Paul trodde hafva blifvit uppgjordt under det långa samtalet mehan Aurore och Raymond: Grefvinnans förslag tör