Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 januari 1856, sida 3

SiyckegadvIVUad gifter sig folk med? frågar en amerikansk tidning. Mången yngling gifter sig med de små groparne på kinderna, mången med öronen, en och annan gång kommer turen till munnen, sällan till hakan. Helt nyligen förälskade sig en ung man ända upp ölver öronen i lockar å la Eugenie, som också ganska riktigt fängslade honom under det äkta oket. Det unga folket äkta på detta sätt, i stället för det äkta hela, blott glitter och bråktal, och förvånas efter brölloppet att de, ehuru gifta, ej ha någon hustru. Den som vill ha en hustru måste gifta sig mel qvinnan, och ej med hennes öron, mun och haka.? Tvenne gesiäller vandrade tillsammans från Christianstad, den ene hattmakare, vacker och lång till vexten, den andre en gjördelmakare, liten och puckelryggig. Snart uppstod en fråga mellan de värde bröderna, huru de skulle få respenningar. vIngen nöd, sade den puckelryggige gjördelmakaren, ytag du mina pass och betyg, och tag värfningspenningar på dem. Sagdt och gjordt. Hattmakaren följde gjördemakarens råd och lät värfva sig. Kapitulationspenningarne delades dem emellan, hvarefter den värfvade i djupaste inkognito förfogade sig både från staden och regementet. Efterlysning anställdes, och vår lille puckelryggige gjördelmakare, som i allsköns oskuld spatseratända till Halmstad, blef der gripen och genom vederbörandes försorg inforslad till Christianstad. Befälets förundran öfver denna ståtliga rekryt låter ej beskifva sig och chefen fick, efter framstälda frågor, nöja sig med gjördelmakarens föregifvande, att passet och öfriga papper blifvit honom fränstulne under det han utanför stadsporten låg inslumrad i ett dike. I Jardin des Planuntes i Paris förvånades nyligen de besökande öfver följande scen: En tik, som tillhörde marskalk Pålissier, hade varit amma åt den stora lejoninnan derstädes, men hade tagits ur buren då lejoninnan tillvuxit. Marskalken hade emellertid icke längesedan skrifvit till Frankrike samt yttrat den önskan att Dahdab och Sultane fördes tillsammans igen, och man skyndade att fullgöra denna hans önskan. En mängd nyfikna hade dervid infunnit sig i menageriet. Då nu tiken insläpptes i lejoninnans bur, kastade sig denna sednare med ett språng öfver den förra och tog henne i gapet. Detta var dock blott en demonstration af glädje; ty lejoninnan hade ögonblickligen igenkänt sin älskade amma, och satte denna således strax derefter på bottnen af buren, samt fägnade och slickade den stackars Sultane oupphörligt. Tiken tog derpå med ens mod till sig, och från denna återseendets stund lefva nu begge djuren tillsammans i samma bur. Sjelfmord. Stockholms Dagblad omtalar, att ett sjelfmord julaftonen blifvit under rätt upprörande omständigheter begånget. Dermed hänger så tillhopa, att en löjtnant K., helt ung, friade till en flicka hvars föräldrar äro boende i Storkyrkobrinken, men hvarken hans förmögenhet eller samhällställning syntes modren så lysande att hon ville gifva honom sin dotter, utan fick han ett afgörande nej. Julaftonen begaf han sig dock upp till sina blifvande svärföräldrar, träffade såväl modren som dottren hemma och tog plats emellan dem på en soffa, för att ännu en gång höra sin dödsdom förkunnas. Då han, på en ytterligare förnyad begäran om dottrens hand, fick ett lika bestämdt afslag, upptog han en i bakfickan hvilande pistol, satte den ögonblickligt för pannan och badade i samma sekund i sitt blod, vid sidan af sin afdånade svärmoder och fästmö. Skillnad emellan en Kyrkoherde och en Prost. Då man i ett sällskap kom att tala om de nya prostutnämningarne, framställde någon den frågan, hvad det egentligen vore för skillnad emellan en kyrkoherde och en prost. —Jo, inföll en annan — vnåct är precis samma skillnad som emellan en ko och en skällko. Industri-expositionen i Paris var under de 198 dagar, som den hölls öppen, besökt at 3,620,934