Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 januari 1856, sida 2

— jss 28— Utrikes Nyheter. KRIGET. Ur furst Gortschakoffs operations-journal öfver tilldragelserna från d. 5 till den 16 December har offentliggjorts följande utdrag: Under hela den uppgifna tiden har på Krim ingenting särdeles anmärkningsvärdt förefallit, med undantag af rekognosceringar och partigängare-affärer. Så blefvo, för att så mycket som möjligt erhålla kännedom om fiendens ställning och arbeten på södra sidan af Sebastopol, en slup och trenne barker, under befäl af löjtnant Dolgow, natten till den 6 December afsända till sydbugten. Nämnde djerfve officer qvarlemnade sina konvoj-barker emellan Paulsbatteriet och Grefvehamnen, och steg, jemte fänrik Oskolkow, qvartermästar Stepanow och konduktör Michailow, i land vid Krani, för att derifrän intränga i dockorna; men sedan han tillryggalagt en kort sträcka, märkte han en omkring en eld lägrad vakt och återvände till slupen. Äfven försöket att stanna på den öfver sydbugten anlagda bron misslyckades; de våra begäåfvo sig derpå till nya amiralitetet, der de landade vid Marton-sluphamnen. Här stötte de på en post, och ehuru denne af qvartermästare Stepanow genast nedstöttes, så nödgade dem dock det ibland fienden allmänt uppståndna allarmet att afstå från vidare försök vid stranden och att inskränka sig till en öfversigt af bugten. I trotts af mörkret, märkte man, att de allierade höllo gamla amiralitetet och de i dess granskap befintliga byggnaderna och magasinerna besatta med en betydlig styrka. Att döma af vakternas rop måtte stranden af sydbugten vara bevakad af Engelsmännen. Den 12 December klockan 11 f. m. visade sig fienden, 2 bataljoner och 2 sqvadroner stark, midt emot venstra flygeln af våra positioner emellan Urkusta och Baga, der han, qvarlemnande 2 kompanier såsom reserv, besteg defilken, som var besatt med kosaker och fysiljerer af smolenska reserv-infanteriregementet. Vårt infanteri och kosakerne emottogo de framryckande med en salfva. Efter en två timmars skärmytsling drog sig fienden tillbaka, och våra förposter qvarblefvo på de förra punkterna. Den 16 December ägde, i granskapet af Kertsch en kavalleristrid (redan pr telegraf omnämnd) rum emellan engelsk-turkiska legionens furagierer och det kombinerade tschernomoriska regementets kosaker. Befälhafvaren öfver detta regemente, öfverstelöjtnant Schilinsky, hade erfarit, att en afdelning turkiskt kavalleri lemnat Kertsch och marscherat i riktningen ät Dere och Paschassalin, för att furagera; han afsände derför fändrik Tschernyi med 60 kosaker af hans sotnie, för att skaffa närmare underrättelse, samt Jessaul Schelestas sotnie till understöd. — Fändrik Tschernyi stötte vid byn Kiteja på en stark sqvadron reguliert turkiskt kavalleri och började genast att under gevärseld draga sig tillbaka till Sultanowka, der han förenade sig med Jessaul Schelestas sotnie. Då likväl de båda förenade sotnierna ännu icke voro fienden jemlika i styrka, fortforo de att steg för steg draga sig tillbaka, på ett behändigt sätt lockande Turkarne efter sig ungefär 8 werst. Men då öfverstelöjtnant Schilinsky, som med sina öfriga sotnier uppbrutit från Orgin, visade sig på afstånd, kastade sig fändrik Tschernyi och Jössaul Schelesta, utan att invänta dem, stormande på den fiendtliga sqvadronen just i samma ögonblick, som denna äfven gjorde ett anfall på dem. Leden sammanblandades; turkarne slogos tappert; men då en fiendtlig officer blef sårad och flydde från slagtfältet, och fändrik YTschernyi tagit den fiendtliga sqvadronens befälhafvare, en engelsk officer, tillfånga, sedan han farligt särat honom med ett pistolskott, — tog fienden till flykten, qvarlemnande 2 döde och 42 sårade. — Den emellertid anlände öfverstelöjt