Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 januari 1856, sida 2

5 TuUtrikes Nyheter. KRIGET. Från lägret utanför Sebastopol hafva de engelska tidningarne berättelser af den 21 December. Times korrespondent skrifver nnder detta datum: Vintern har nu på fullt allvar inbrutit, och de sednaste dagarna hade vi skarp köld, den skarpaste hitills natten till den 18:de, då thermometern stod på 8 F under fryspunkten. Temperaturen är fullkomligt canadisk, och vi hafva naturligtvis ingen brist på kylsår och frostknölar. Några mera betydliga sjukdomsfall har jag dock icke hört talas om. Franmännen lida mycket mera af kölden än vi. I går kommo tvenne af dem in uti en af de engelska vaktstugorna i Sebastopol, bådo om kaffe samt om tillåtelse att få värma sig. Der sutto de nu vid brasan och drucko sitt kaffe. Den ene af dem afdrog sina stöflor (strumpor hade han icke) för att gnida sina frostknölar, men då han omkring 10 minuter derefter uppsteg ifrån stolen, dignade han ned utan att framföra ett ljud, och låg såsom lik för de förskräckte engelsmännens fötter. Den andre egnade man genast all möjlig omvårdnad, och följande morgon var han ock fullkomligt frisk och sund. För öfrigt erhålla äfven Fransmännen nu stora laddningar af fårskinnspelsar till Kamiesch. Det var också hög tid. Engelska armen är på det rikligaste försedd med allt och befinner sig i den bästa sinnesförfattning. Bevis härför äro de trefliga sällskapskretsar, theatraliska föreställningar och musikaliska aftonunderhållningar, hvilka småningom kommit i gång. — Hvarje dag medför en förbättring i lägret. I Kamiesch ser man nu en bjertröd omnibus; andra åkdon finnas äfven redan, hvaribland några Dogearts (ett irländskt, tvåhjuligt åkdon), och med tiden komma väl äfven drotskor farandesTillochmed räsjagter höra till dagordningen, och vid dessa fattas ingenting annat än räfven och hundkopplet. Men då det vid engelska räsjagter mindre berorpå dessa båda elementer, än på tillfälle till en halsbrytande ridt genom skogar och moraser, öfver gärdesgårdar och grafvar, så hafva de jagtlystne på Krim inrättat sin jagt på följande sätt: En väl beriden ryttare föreställer räfven och tillåtes en fjerdedels timmas försprång. Derpå gallopera alla efter, för att uppsöka honom och bringa honom till stånd. : Men då hundar fattas till att uppvädra hans spår, fyller han sina fickor med små papperslappar, och är förbunden att då och då strö några sådana på vägen. Sålunda uppfyller — C— han på en gång räfvens och hundarnes pligter, och upptåget är icke så dumt, — I Svarta Hafvet ha under sednaste tiden häftiga stormar rasat: ett eller två fartyg gingo vid Kamiesch förlorade, och den post, som den 13 skulle inträffat från Konstantinopel ; var ännu den 21 icke ankommen. Således har bekymret i lägret blifvit ganska stort, att de från England lofvade plumpuddingarne först skulle anlända efter helgdagarne, eller kanske alldeles icke. — Sedan några dagar draga stora trappsvärmar österifrån öfver lägret, och dessa erbjuda en ny jagt. Man har af den skjutit fåglar, hvilka vägt 15 a RE — —