Eländets allmäämmaste orsak är sa 2 2 ett missförhållande i arbetets fördelning. (Ur sista häftet af Agardns Statsekonomiska Statistik ). Innan vi kunna visa denna sanning måste vi först göra oss ett riktigt begrepp om arbetets förhållande till menniskans natur, och till menniskoslägtets fortskridande. Man bör lätt finna, att inträngandet af eländet på så många sidor, under alla tider och vanligtvis uti Massa, måste vara förorsakadt af öfverträdandet af någon vigtig naturlag inom den moraliska eller frihetens och förnuftets verld. Denna naturlag är en, som alla menniskor äro underkastade: pligten till arbete. Så snart något större missförhallande i samhället inträffar i afseende på denna pligt, så är eländets inträngande uti ett större förhållande någorstådes och på ett eller annat sätt ovilkorligen en följd deraf. Ty värr uppstår ett sådant missförhållande på mångfalldiga sätt, hvilka till mer eller mindre grad hafva sin yttersta grund deruti, att både menniskan sjelf och samhället synas vara okunniga om denna naturlag — pligten till arbete. De flesta menniskor tro, att menniskolifvets jordiska mål är att njuta. Uppfostran har nästan i alla tider varit grundad på den förutsättningen, att dess uppgift är att lära menniskan konsten att komma i en ställning inom samhället, der han ej behöfver arbeta, utan endast, eller så mycket som möjligt, njuta. Vi uppfostras till vetande, till uppfattning, men icke till handling. I hela forntiden låg slafveriets orsak endast i de segrande nationernes begär att nju) Detta häfte innehåller flera lärorika och intressanta uppsatser, framställda med ungdomlig värma, friskhet och kraft af den mer än 70-Arige författaren. Arbetet påkallar derföre en närmare redogöre! se, men de innan kunna vi dock ej neka oss nöjet att till isares kannedom meddela ett och annat utdrag. Red. af H.T. —— a RN